Hässleholms kommun

Naturvårdsprojekt

Hässleholms kommun har ett rikt djur- och växtliv, inte minst på och kring Hovdala naturområde. Genom olika naturvårdsprojekt arbetar kommunen medvetet för att gynna, bevara och återskapa värdefulla miljöer som även främjar friluftsliv och folkhälsa.

Hovdala och Mölleröd naturområde

Kommunen har inventerat bland annat fåglar, fladdermöss, insekter, fiskar och andra vattenlevande organismer i området. Det har gett oss en djupare kunskap om området och dess förutsättningar. Bland annat vet vi att Hovdala och Mölleröd har åtminstone 87 rödlistade arter!

På Hovdala har vi även återskapat slåtterängar och äldre bruk av betesmarker för att gynna den biologiska mångfalden och reducera igenväxning. Vi har också restaurerat en 600 meter lång bäck, norr om Skogsdamm fram till Hovdala slott.

Kor som betar på det 80 hektar stora Lörupsbetet på Hovdala.

Det 80 hektar stora Lörupsbetet på Hovdala restaurerades 2005-2006 i ett LONA-projekt. Naturvårdsarbetarna syns på bilden. Foto: Lars-Erik Williams

Strandängar vid Finjasjön

Kommunen har återskapat betade strandängar vid Finjasjön, vilket gynnat fågellivet. Inom de betade områden har bland annat enkelbeckasin, rödbena och skogssnäppa häckat eller hållit revir liksom svarttärna som är mycket sällsynt.

Möllerödsmaden vid Finjasjöns norra strand restaurerades 2005-2006 och har betats med nötkreatur sedan dess. Strandängarna syns fint från den intilliggande fågelplattformen ”Slingra Dig!” Foto: Thomas Johnsson

Möllerödsmaden vid Finjasjöns norra strand restaurerades 2005-2006 och har betats med nötkreatur sedan dess. Strandängarna syns fint från den intilliggande fågelplattformen ”Slingra Dig!” Foto: Thomas Johnsson

Almaån

I Almaåns vattendragsystem bor de sällsynta och fridlysta musselarterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Arterna är skyddade av det europeiska nätverket Natura 2000. Arterna är rödlistade och fridlysta vilket innebär att vi inte får utsätta dessa för avsiktlig skada eller förstöra deras fortplantningsområden. Vår inventering visar att situationen för musslorna är skör.

Almaån slingrar sig genom historiska naturlandskap. Här lever den tjockskaliga målarmusslan, som är beroende av åns rena, strömmande vatten. På bilden syns stenbron i Laxbron. Foto: Janne Johansson

Almaån slingrar sig genom historiska naturlandskap. Här lever den tjockskaliga målarmusslan, som är beroende av åns rena, strömmande vatten. På bilden syns stenbron i Laxbron. Foto: Janne Johansson

Vieåns dalgång - Hörlinge ängar

Kommunen återskapade 50 hektar slåtterängar vid Hörlinge ängar, i början på 2000-talet, inom Vieåprojektet. Kommunen uppförde här också ett fågeltorn. Härifrån kan du se de fågelarter som gynnats av restaureringen, till exempel trana, enkelbeckasin, tofsvipa och gulärla. Ängarna sköts än idag av de privata markägarna. Ytterligare restaureringar längs Vieån kan bli aktuella framöver.

Vieån översvämmar årligen det flacka landskapet genom Hörlinge ängar. Fågeltornet med två våningar står nära vattnet.

Vieån slingrar sig fram genom Hörlinge ängar och översvämmar årligen det flacka landskapet. Fågeltornet med två våningar är lätt tillgängligt genom anordnad P-plats på vägen mellan Verum och Osby. Foto: Thomas Johnsson

Harastorp

Vid Harastorp har kommunen tillsammans med en privat markägare återvätat sumpskog genom att lägga igen ett dike och återfört vattnet till en äldre bäckfåra. Denna bäckfåra svämmar över delar av året och höjer grundvattennivån i omkringliggande sumpskog. Målsättningen är att biologiska mångfalden i området ökar, att tillförseln av partiklar och näringsämnen till Algustorpasjön minskar samt att koldioxidavgivning till atmosfären minskar. Åtgärden bidrar också till flödesutjämning i Röke å och vidare nedströms.

Efter återvätningen vid Harastorp har vatten åter spridit sig i sumpskogen. Bilden visar hur mossor och vegetation frodas på upphöjningar medan vattnet reflekterar skogen. Åtgärden gynnar biologisk mångfald, minskar näringsläckage och bidrar till flödesutjämning i Röke å. Foto: Lars-Erik Williams

Efter återvätningen vid Harastorp har vatten åter spridit sig i sumpskogen. Bilden visar hur mossor och vegetation frodas på upphöjningar medan vattnet reflekterar skogen. Åtgärden gynnar biologisk mångfald, minskar näringsläckage och bidrar till flödesutjämning i Röke å. Foto: Lars-Erik Williams

Har du en idé?

Har du en projektidé och vill du läsa mer om LONA-våtmarksbidrag och hur en ansökningsprocess går till? Klicka på länken nedan för att läsa mer:

Har du en projektidé och vill läsa mer om andra naturvårdsbidrag och hur deras ansökningsprocess går till? Klicka på länken nedan för att läsa mer:

Hjälpte informationen på denna sidan dig?

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Dina svar och synpunkter hanteras anonymt.

Uppdaterad: