Hässleholms kommun

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter hör inte naturligt hemma i Sveriges ekosystem. Arterna kan snabbt få stor spridning och hota våra inhemska växter och djur.

Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter är växter och djur som från början inte funnits naturligt i den svenska naturen, men som på olika sätt tagit sig hit. Vissa av arterna får snabbt fäste eftersom de saknar naturliga fiender i det nya utbredningsområdet.

Om du hittar invasiva arter

Rapportera till Artdatabanken (Sveriges lantbruksuniversitet) om du hittar invasiva arter i naturen.

Rapportera fynd av invasiva arter Länk till annan webbplats.

Om du upptäcker invasiva arter på kommunens mark är vi tacksamma om du anmäler det.

Hotar inhemska arter

Många invasiva arter är vackra och ser inte ut att kunna göra någon skada, men de är mycket svåra att bli av med när de väl etablerat sig. Detta är ett stort problem eftersom arterna hotar att konkurrera ut inhemska arter och orsaka kostbara skador på vår biologiska mångfald. För vissa växter kan minsta rotdel som lämnas kvar i jorden ge upphov till en ny planta. Det är därför viktigt att lokalisera invasiva arter och ta bort dem för att förhindra ytterligare spridning.

Så hjälper du till att minska spridning

  • Rapportera till Artdatabanken om du hittar en invasiv främmande art.
    Rapportera fynd av invasiva arter Länk till annan webbplats.
  • När du köper växter: välj växter som inte tar över och som riskerar att bli invasiva. Fråga i växthandeln vilka växter du kan skaffa utan risk.
  • Fråga om det är fritt från delar av invasiva arter om du köper jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör. Plantjord i säck kan du köpa utan fara.
  • Var försiktig när du hanterar växter, växtavfall och jord, så att du inte råkar sprida växtdelar eller frön från invasiva arter.
  • Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras, låt den stå kvar och sök mer information på Naturvårdsverkets webbplats.
    Naturvårdsverket om invasiva arter Länk till annan webbplats.

Förpacka invasiva arter i sopsäckar

Plockar eller gräver du upp lupiner eller någon annan invasiv växt så tänk på att inte slänga det i komposten eller i trädgårdsavfallet. Då kan de spridas vidare. Lägg i stället växterna i dubbla sopsäckar, förslut påsen väl, och lämna på någon av kommunens återvinningscentraler. Kontakta personal när du kommer så visar de dig rätt.

Blomsterlupin

Blomsterlupinen finns på listan över tänkbara invasiva arter. Den är vacker men ett hot mot den biologiska mångfalden. Du kan hindra spridning av blomsterlupin genom att plocka den innan den satt frö. Kasta den inte i kompost utan bland brännbart avfall. Blomsterlupin innehåller alkaloider som kan vara giftiga och allergiframkallande.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla bedöms som invasiv i Sverige och förekommer för närvarande främst i södra och mellersta delarna av landet. Den har bildat stora bestånd längs vattendrag på västkusten där den är mycket invasiv. Eftersom arten än så länge endast förekommer i lokala bestånd bedöms det möjligt att på sikt utrota den i Sverige.

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en ettårig balsaminväxt som kan bli upp till två meter hög och som känns igen på sina rosa blommor och grova stjälkar. Jättebalsaminen sprider sig genom att dess avlånga frökapslar exploderar vid beröring när de är mogna. På så sätt kan växten snabbt sprida sig över stora ytor.

Jättebalsaminen trivs i fuktiga och näringsrika miljöer så som diken eller komposter.

Jätteloka


Jättelokan är en vanlig invasiv art i kommunen. Den är släkt med björnlokan och påminner om en mycket stor variant av hundkäx. Jättelokan kan bli mellan 2-4 meter hög, har en grov stjälk och breda vita blommor. Jättelokans växtsaft är giftig och kan ge brännskadeliknande symptom på huden. Det är därför viktigt att vara försiktig när man hanterar växten.

Jättelokan är en så kallad invasiv art som inte hör hemma i den svenska naturen. Den konkurrerar ut andra växter och ses därför som ett hot mot den biologiska mångfalden.

Varje markägare har ansvar för att bekämpa jättelokan på sin mark.

Kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris är en tänkbar kandidat för att tas upp på den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Kanadensiskt gullris kan bli två meter hög och sprider sig lätt på sandrika och näringsfattiga torrängar och på så kallade ruderatmarker. Det konkurrerar då ut de inhemska växterna som redan har minskat betydligt.

Parkslide

Parkslide och jätteslide, som tillhör familjen slideväxter och vars ihåliga stammar kan förväxlas med bambu, är mycket vanliga i kommunen. Växterna kommer ursprungligen från Asien och har använts som prydnadsväxter i Sverige.

Både parkslide och jätteslide har stora ovala blad, rödaktiga grenar och blommar på sensommaren eller tidig höst. De är fleråriga örter som snabbt växer sig höga och som breder ut sig med kraftiga underjordiska utlöpare. Därför kan parkslide och jätteslide bilda stora bestånd när de etablerat sig. Jätteslide ser ut som stor och kraftig parkslide.

Sidenört

Sidenört är en snabbväxande, giftig växt från Nordamerika. Den har genom sin konkurrenskraft en förmåga att förändra hela ekosystem. I södra Sverige har sidenört börjat sprida sig ut i naturen från privata trädgårdar.

Sidenörten är listad som en invasiv art i Sverige. Den har stark förmåga att etablera sig och konkurrera ut inhemska växter i de miljöer den introduceras till. Särskilt utsatta är konkurrenssvaga gräsmarksväxter och vissa ryggradslösa djur.

Sidenörten kan även etablera sig på odlad mark och konkurrera ut grödor, och på så vis orsaka negativa ekonomiska effekter genom skördebortfall. Den är giftig för bland annat betesdjur såsom kor, får och hästar och dessutom allergiframkallande.

Vresros

Vresrosen finns också på listan över tänkbara invasiva arter i Sverige. Vresrosen är en stor buske som kan bli två meter hög. Den skuggar andra växter och tränger på så sätt bort inhemska växter. Den har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden.

Hjälpte informationen på denna sidan dig?

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Dina svar och synpunkter hanteras anonymt.

Uppdaterad: