Hässleholms kommun

Hästgödsel

Näring i hästgödsel kan lätt nå diken och föras vidare till havet där den bidrar till övergödning. Daglig mockning och lagring av gödsel på gödselplatta är exempel på viktiga åtgärder för att förhindra detta.

Tecknad bild på hästgård.

Du kan göra mycket

På en hästgård finns det mycket du kan göra för att minska påverkan på omgivande vattendrag, sjöar och hav. Siffrorna på bilden markerar var på hästgården åtgärderna kan och bör göras.

 

Tecknad bild som visar daglig mockning. Den viktigaste åtgärden är att samla in hästgödseln och förvara den på en tät gödselplatta.

1. Daglig mockning

Den viktigaste åtgärden är att samla in hästgödseln och förvara den på en tät gödselplatta. Gödseln bör sedan återföras till åkermark där näringen i gödseln sätts i kretslopp. Det är viktigt att även samla in gödsel från rasthagarna. Fosforläckaget från en hästgård halveras om hagarna mockas dagligen och gödsel lagras på ett säkert sätt tills det återförs till åkermark.

 

Tecknad bild som visar markstabilisering och dränering. Det är viktigt att se till att dräneringen är god och förstärka marken vid grindar och utfodringsplatser där hästarna vistas mycket.

2. Markstabilisering och dränering

Hästar trampar ofta sönder marken med sina hovar. Trasiga markskikt släpper lätt ifrån sig näring och kan inte binda in ny näring i växter. Det är viktigt att se till att dräneringen är god och förstärka marken vid grindar och utfodringsplatser där hästarna vistas mycket. Om hästarna har tillräckligt stora ytor så slits inte marken lika hårt. Undviks markslitage hindras ytterligare cirka 15 procent fosfor från att läcka.

 

Tecknad bild på skyddszoner. Omkring hälften av den näring som ändå läcker, trots mockning och markstabilisering, kan fångas upp om ordentliga skyddszoner anläggs i anslutning till diken och vattendrag. Växtligheten i skyddszonerna tar upp näringen.

3. Skyddszoner

Omkring hälften av den näring som ändå läcker, trots mockning och markstabilisering, kan fångas upp om ordentliga skyddszoner anläggs i anslutning till diken och vattendrag. Växtligheten i skyddszonerna tar upp näringen. Det är också viktigt att se till att hästarna hålls borta från diken med hjälp av stängsel.

 

Tecknad bild på svackdike. Genom en kalkbädd som binder mycket av den kvarvarande fosforn som finns i löst form i vattnet hindras ytterligare fem procent av näringsämnena att nå sjöar och hav.

4. Svackdike

Dikesvattnet från hästgårdar kan ledas till något som kallas svackdiket. Genom en kalkbädd som binder mycket av den kvarvarande fosforn som finns i löst form i vattnet hindras ytterligare fem procent av näringsämnena att nå sjöar och hav.

Hjälpte informationen på denna sidan dig?

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Dina svar och synpunkter hanteras anonymt.

Uppdaterad: