Vanliga begrepp under sammanträdet

Det finns vissa ord som används under sammanträdena som är särskilt viktiga att känna till när du har ett kommunalt förtroendeuppdrag.

Vanligt förekommande begrepp

Under sammanträdena används vissa speciella ord, nedan finner du en förklaring till vad de betyder.

Bordlägga

Om någon eller några ledamöter, eller kanske hela nämnden, inte är beredd att besluta i ett ärende under sammanträdet, kan ärendet antingen bordläggs eller återremitteras. En bordläggning innebär att beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Tills nästa sammanträde får ingen ny information läggas till ärendet.

I kommunfullmäktige förekommer dessutom begreppet minoritetsbordläggning. Det betyder att om minst en tredjedel av ledamöterna begär att ett ärende ska bordläggas till nästa sammanträde måste fullmäktige göra det. En sådan bordläggning kan bara ske en gång. Ska ärendet bordläggas fler gånger krävs ett vanligt majoritetsbeslut.

I nämnderna finns inte möjligheten till minoritetsbordläggning.

Återremiss

Om ärendet behöver kompletteras med till exempel en ytterligare utredning eller om underlaget anses ofullständigt, ska ärendet återremitteras och inte bordläggas. Det är viktigt att det i beslutet tydligt beskrivs varför ärendet återremitterats för att den ansvarige handläggaren vet vad som ska göras.

I kommunfullmäktige kan även återremiss begäras av en minoritet om minst en tredjedel av ledamöterna röstar för detta. Ett ärende kan dock inte först bordläggas och sedan återremitteras, eller tvärtom, med stöd av minoritetsreglerna. Det går bara att använda dem en gång i varje ärende. I en nämnd kan en minoritet inte återremittera ett ärende.

Avstå från att rösta

En ledamot har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Ett viktigt undantag är vid myndighetsutövning där den som deltagit i handläggningen inte får avstå från att delta i beslutet.

Att ledamöter anmäler att de ”inte deltar i beslutet” fritar inte ledamoten från ansvaret för beslutet, utan får ses som en politisk markering. Den som inte vill ta ansvar för ett beslut får istället reservera sig.

Reservation

En ledamot som inte vill ta ansvar för det beslut som nämnden fattat kan reservera sig. En reservation kan vara muntlig eller skriftlig. Reservationer måste anmälas innan sammanträdet avslutas. En skriftlig reservation ska ha lämnats till sekreteraren senast vid protokollets justering, eftersom den ska skrivas in i protokollet. Bara den som har deltagit i beslutet av ärendet får reservera sig.

Protokollsanteckning

Ledamöter i kommunfullmäktige som avstår från att delta i ett beslut har enligt kommunfullmäktiges arbetsordning rätt att få sin mening antecknad till protokollet (protokollsanteckning). En protokollsanteckning ska enligt arbetsordningen vara kortfattad.

I nämnderna är reglerna annorlunda. Enligt reglementena har icke tjänstgörande ersättare i styrelsen och nämnderna rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Protokollsanteckningen behöver i dessa fall inte medges av ordförande eller nämnden. Observera att detta inte gäller icke-tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige. Dessa har inte rätt att delta i överläggningen och kan därmed inte få sin mening antecknad till protokollet.

Rätten för ledamöter och tjänstgörande ersättare i nämnder och kommunstyrelsen att lämna protokollsanteckning är inte reglerad i kommunens reglementen och det är därför i första hand ordförande, och slutligen nämnden, som avgör om protokollsanteckningen ska tillåtas.

Votering

Beslut fattas normalt genom acklamationsbeslut (se ordlista). Har man röstat för ett annat förslag än det som ordföranden har uppfattat som vinnande och tycker att det är tveksamt om det verkligen finns majoritet för det förslaget, har man rätt att begära votering. Ledamöterna ropas då upp i tur och ordning och röstar ”ja”, ”nej” eller ”avstår”.

Votering ska inte begäras enbart för att markera hur man själv eller någon annan har röstat utan det hanteras genom att antingen reservera sig eller skriva en protokollsanteckning.

Protokoll

Protokoll ska föras vid kommunfullmäktiges och nämndernas sammanträden. Kommunala protokoll är så kallade beslutsprotokoll, vilket innebär att de ska redovisa de beslut som fattas och redovisa vilka yrkanden som ställts, hur omröstningen gått till, reservationer, med mera. Protokollen ska däremot inte redovisa vilka diskussioner som förts vid sammanträdet. Det är ordförandens ansvar att protokollet förs och att det sker på rätt sätt.

Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot (i kommunfullmäktige två ledamöter) som utses vid sammanträdets början. Justering ska ske senast 14 dagar efter sammanträdesdagen. Vid brådskande ärende kan protokollet eller enstaka paragrafer justeras omedelbart vid sammanträdet.

När ett protokoll är justerat ska det anslås på kommunens digitala anslagstavla för att besluten som är fattade vid ett sammanträde ska vinna laga kraft. Besluten anses vinna laga kraft tre veckor efter att det anslagits. När ett beslut vunnit laga kraft går det inte längre att överklaga.

Utökad ordlista

Utöver de begrepp som har nämnts ovan finns det också en mer utförlig ordlista.

Utökad ordlista