Hässleholms kommun

Omsorgsförvaltningen

Kasern Johnsson

Löjtnant Granlunds väg 14

Hässleholm

Växel: 0451‑26 70 00

Socialförvaltningen

Tingshusgatan 1

Hässleholm

Telefon: 0451‑26 87 22, 26 87 00

 

Räddningstjänsten

Kommendörsgatan
Hässleholm

Telefon: 0451‑26 80 22, 26 80 33

 

SFI - utbildning i svenska för invandrare

Besöksadress

Reception o administration

Stallmästaregatan 5 Hässleholm

Telefon: 0451-26 68 20

 

Psykiska reaktioner efter en skogsbrand

  • Ingen giltig användare vald.
  • Ingen giltig användare vald.

Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. Här berättar vi kort om vilka reaktioner du kan förvänta dig efter att ha varit utsatt för skogsbrand, och om vilken hjälp du kan få. Normalt får människor någon form av krisreaktion efter en allvarlig påfrestning. En del av oss reagerar mycket kraftigt medan andra inte alls visar samma starka reaktioner.

Efter skogsbranden har boende drabbats på flera olika sätt. Kanske har du som markägare fått värdefull skog förstörd. Eller så har du kännt känslomässig påfrestning av att vara fysiskt hotad eller se din trygghet försvinna. Här listar vi några av de vanligaste typerna av krisreaktioner som kan följa på en allvarlig händelse.


Akut reaktion

Under den första tiden efter en allvarlig händelse, som till exempel en skogsbrand, har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt är också upplevelser av tomhet och känslomässig ”stumhet”. Det kan vara svårt att komma ihåg väsentliga delar av det som skedde. Med tiden blir händelseförloppet tydligare och kan då följas av andra reaktioner.


Kroppsliga reaktioner

Det är också vanligt med kroppsliga reaktioner som darrningar, svettningar, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla, aptitlöshet, matthet eller spänningar och värk i musklerna.


Påträngande minnesbilder

Under lång tid efteråt kan det hända att man återvänder i tankarna till händelsen vare sig man vill det eller inte. Minnen som till exempel synbilder eller röklukt kan förefalla så verkliga att man får en känsla av att vara tillbaka mitt i branden igen. Sådana påträngande obehagliga minnesupplevelser kan återkomma både i vaket tillstånd och i drömmar.


Inre oro

En stark oro och känsla av sårbarhet är vanlig och dessa känslor kan bli starkare och mer plågsamma när man tänker på det som har hänt. Den inre oron kan leda till att man blir rastlös och lättirriterad, eller få svårt att överhuvudtaget företa sig någonting.


"Katastrofkänsla"

Ängslan och oron efteråt kan också visa sig i att man blir rädd för att en ny brand eller annan katastrof ska drabba en själv eller ens familj. Man kan uppleva ökad vaksamhet så att man rycker till vid minsta ljud.


Sömnproblem och mardrömmar

Det kan vara svårt att somna. Plågsamma minnen som dyker upp kan göra sömnen orolig och man kan vakna ofta och tidigt. Hos en del upprepar det som hände sig i form av mardrömmar. Och dålig sömn leder ofta till att man blir sliten och mer lättretlig.


Överlevnadsångest och skuldkänslor

Om anhöriga, vänner och andra har skadats eller förlorat stora värden i bränderna kan detta leda till en känsla av skuld och att man inte tillåter sig själv att känna lättnad över att ha klarat sig.


Relationen till andra

Ilska och irritation är vanliga reaktioner. Ilskan kan rikta sig mot närstående utan att man menar detta, vilket kan förstärka skuldkänslorna. En del människor vill dra sig undan och vara ensamma. För andra känns ensamheten svår eftersom de då blir helt utelämnade till sina tankar och känslor.


Frågor om livets mening

När man varit med om en tragisk och svår händelse är det mycket vanligt att man börjar fundera på livets mål och mening. Man kan komma att omvärdera mycket av det man tidigare uppfattat som självklart.


Vad kan man göra för att bearbeta händelsen?

Ta hjälp av dina närmaste – då kan du få hjälp under längre tid. Att dela tankar och känslor med andra hjälper dig att få perspektiv. De som söker socialt stöd efter en allvarlig händelse brukar klara sig bättre och återhämta sig snabbare.


Återvänd till brandplatsen

En del kan efter en brand känna ängslan för att besöka platsen för branden igen. Det kan då vara till hjälp att när man känner sig beredd, gärna tillsammans med någon man känner sig trygg med, återvända till den plats som väcker oron.


Prata med och lyssna på barnen

Barn och ungdomar har inte samma möjligheter som vuxna att förstå eller tolka sina upplevelser i samband med en allvarlig händelse. Då är det viktigt att vuxna svarar på frågor, berättar om det som har hänt, förstärker känslan av säkerhet, återgår till vardagens rutiner samt leker och gör saker tillsammans med barnen. Många av de reaktioner som föräldrar ser hos barnen och kan oroa sig för är normala reaktioner på en onormal situation.


Det är graden och varaktigheten på reaktionen som avgör om barnet behöver extra hjälp. För barn visar sig ofta katastrofkänslor som klängighet och ökat behov av närhet.


Aktivitet och arbete

Fysisk aktivitet rekommenderas som ett sätt att avreagera sig, men vi är alla olika. För en del är det bra att återvända till skola och arbete så snart som möjligt. Ställ dock lägre krav på dig själv och din kapacitet den närmaste tiden.


Bra att veta för anhöriga

Anhöriga eller andra, som inte själva varit med vid branden, kan bli oroliga av de ibland starka reaktionerna eller av uteblivna reaktioner. Det kan därför vara till hjälp för dem att läsa denna information. De reaktioner vi har beskrivit kan betraktas som normala i början. Vanligtvis minskar reaktionerna efter hand. Minnena kommer inte upp lika ofta och känslorna blir mindre överväldigande. Ibland kan dock reaktionerna bli så starka, plågsamma och långvariga att man behöver hjälp. Vänta då inte för länge med att kontakta någon.


Organisationer som kan hjälpa

  • BRIS (barnens hjälptelefon) 116 111, www.bris.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • BRIS vuxentelefon (om barn) 077-150 50 50
  • Företagshälsovård (fråga din arbetsgivare)
  • Jourhavande Medmänniska telefon 08-702 16 80, öppet klockan 21.00-06.00
  • Jourhavande präst telefon112 (SOS Alarm kopplar) klockan 21.00-06.00
  • Krisstöd genom ditt försäkringsbolag
  • Sjukvårdsrådgivningen telefon 1177
  • Skolans elevhälsoteam

Sidan uppdaterades 2019-04-26 av Emma Ragnarsson