Hässleholms kommun

Postadress

Hässleholms kommun

Kommunledningsförvaltningen

Överförmyndaren

281 80 Hässleholm

Överförmyndagens besöksadress

Hässleholms kommun

Stadshuset, Nytorget 1
Hässleholm


Överförmyndarens besökstid vardagar:

Vi tar för närvarande inte emot fysiska besök på grund av coronaviruset.

Överförmyndarens telefontid:

Måndag, tisdag och torsdag 10-12

Telefon: 0451-26 60 10

Skicka meddelande till

Ställföreträdarskap

Öppettider

Överförmyndarens
besökstid:
Vi tar för närvarande inte emot fysiska besök på grund coronaviruset.

 

Telefontid:
Måndag, tisdag och
torsdag 10-12

0451-26 60 10


Överförmyndare

John Bruun

  • Ingen giltig användare vald.

En god man eller förvaltare (ställföreträdare) behövs när någon helt eller delvis saknar förmåga att tillvarata sina intressen och företräda sig själv i olika sammanhang. Uppdraget som ställföreträdare innebär att man tar tillvara en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. Ibland kan en persons hjälpbehov tillgodoses på något annat sätt än genom ett ställföreträdarskap, till exempel genom fullmakt eller någon anhörig.

Vad är skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap?

Ett godmanskap är en frivillig insats som huvudmannen måste samtycka till. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp.


Godmanskapets och förvaltarskapets olika delar

Bevaka rätt

  • innebär bland annat att ansöka om bidrag och insatser, överklaga beslut, teckna avtal eller att företräda huvudmannen vid en bostadsförsäljning.

Förvalta egendom

  • innebär att ta hand om huvudmannens egendom. Ställföreträdaren ska exempelvis betala räkningar, göra en budget med huvudmannen och se till att kapital är placerat på ett tryggt sätt.

Sörja för person

  • innebär till exempel att ställföreträdaren ska se till att huvudmannen har en meningsfull fritid och att dennes medel används på bästa sätt.

Den som är huvudman måste samtycka till ett godmanskap och huvudmannen har kvar sin rättshandlingsförmåga. Kan huvudmannen framföra sin vilja måste den gode mannen under uppdraget ha huvudmannens samtycke i de handlingar som utförs.


Undantaget är om en huvudman enligt läkarintyg inte förstår vad ett godmanskap innebär, då ska närstående ges möjlighet att yttra sig innan godmanskapet anordnas. Vissa åtgärder kräver också samtycke från överförmyndaren.


Ett godmanskap pågår så länge det behövs eller så länge huvudmannen vill, under förutsättning att huvudmannen kan utrycka sin vilja. Ett godmanskap upphör direkt om huvudmannen avlider.

Förvaltarskap är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och ska därför användas mycket restriktivt.

Förvaltarskap får endast anordnas när godmanskap inte är tillräckligt. Det kan till exempel handla om att en huvudman inte håller sig till den ekonomiska plan som gjorts utan istället ständigt tar ut alla pengar från bankkontot. Gode mannen kan då inte betala hyra och huvudmannen riskerar att bli bostadslös. En annan orsak kan vara att huvudmannen lätt blir lurad att ingå avtal och att ge bort pengar till ”vänner” vilket kan leda till stor skuldsättning.


Ett förvaltarskap innebär att huvudmannen förlorar sin rättshandlingsförmåga vilket innebär att huvudmannen  inte har rätt att ingå avtal eller ta ut pengar från sina bankkonton. Undantaget är intjänad lön eller gåva given med särskilda villkor om att de inte omfattas av förvaltarskapet. En förvaltare utför sitt uppdrag i huvudmannens ställe, men förvaltaren ska i den utsträckning det är möjligt samverka med huvudmannen.


En huvudman som har förvaltare är inte omyndigförklarad. Huvudmannen kan till exempel rösta i allmänna val, gifta sig, söka jobb och bestämma över sin egen sjukvård.


Ett förvaltarskap ska inte pågå längre än det behövs och överförmyndaren ska ompröva behovet av förvaltarskap varje år. Huvudmannen kan också begära att tingsrätten ska ompröva beslutet.


Arvode

En ställföreträdare har rätt till ett arvode för sin insats och för utlägg för kostnader i samband med uppdraget, till exempel för resor till och från huvudmannen, porto samt telefonsamtal. Som utgångspunkt är det huvudmannen som ska betala arvodet. Det är överförmyndaren som avgör hur stort arvodet ska vara. Storleken kan också variera beroende på vilka uppgifter som ingår i uppdraget och den tid som har lagts ner.

Om huvudmannens inkomster understiger 2,65 gånger prisbasbeloppet eller har tillgångar som understiger 2 gånger prisbasbeloppet behöver huvudmannen inte betala arvodet.

Tillfälliga godmanskap

Det finns situationer där en tillfällig god man behöver förordnas. Ansökan om tillfälligt godmanskap görs skriftligen till överförmyndaren som även förordnar god man i dessa ärenden.

När en förmyndare blir allvarligt sjuk, avtjänar fängelsestraff eller på något annat sätt är förhindrad att utöva förmyndarskapet, då kan överförmyndaren förordna en tillfällig god man som i förmyndarens ställe "vårdar den underåriges angelägenheter".

En tillfällig god man kan behövas om föräldrar, förmyndare eller vårdnadshavare, gode män eller förvaltare samt även deras eventuella make eller sambo är jäviga på något sätt i förhållande till den omyndige eller deras huvudman.

De situationer där god man enligt ovan paragraf ska förordnas är följande

  • Om en förmyndare eller dennes make eller sambo har del i samma dödsbo som sitt omyndiga barn skall en god man utses att företräda barnet i dödsboet.
  • Om den omyndige, eller den som har god man eller förvaltare, ska företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver hjälp men förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren inte kan företräda sitt barn eller huvudman skall en god man utses.
  • Vid motstridiga intressen mellan den underårige eller den som har god man eller förvaltare och dennes ställföreträdare (eller ställföreträdarens eventuella make eller sambo).  

En tillfällig god man ska förordnas om det till exempel vid en boutredning är oklart vilka som är delägare i ett dödsbo eller om det av någon annan anledning finns en bortavarandes rätt som behöver bevakas. Nedan finns ett antal exempel på när en tillfällig god man, enligt 11 kap 3 § föräldrabalken, ska förordnas

  • När känd arvinge vistas på okänd ort och inte kan bevaka sin rätt i ett dödsbo.
  • Om det inte kan utredas om det finns arvinge eller att det finns arvinge men dess namn är okänt,
  • Om testamentstagare är okänd eller vistas på okänd ort.
  • Om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom behöver förvaltas.
  • Om det krävs att egendom förvaltas p g a att det i testamente eller i annan rättshandling framgår att vem som egendomen skall tillfalla beror på framtida händelse.
  • Om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

 

Allmän information om ställföreträdare

En ställföreträdare omfattas inte av lagstadgad tystnadsplikt men ska alltid arbeta utifrån huvudmannens bästa.

Överförmyndaren gör en bedömning i varje enskilt fall om vilka uppgifter om huvudmannen som får lämnas ut till hens ställföreträdare. Anhöriga har dock rätt att ta del av uppgifterna i ett ärende från överförmyndaren men har inte rätt att begära ut information från ställföreträdaren, även om hen enligt lag inte har tystnadsplikt.

 

Ställföreträdaren har inte rätt att ta del av alla uppgifter som finns om huvudmannen hos överförmyndaren. De flesta uppgifter som finns hos överförmyndaren om huvudmannens personliga och ekonomiska förhållanden omfattas av sekretess.

 

Ställföreträdaren måste dock alltid få de uppgifter som finns hos överförmyndaren som behövs för att hen ska kunna sköta sitt uppdrag till fullo. Överförmyndaren gör därför alltid en bedömning i varje enskilt fall vilka uppgifter som lämnas ut.

Huvudmannens make/maka eller sambo och närmaste släktingar har rätt att ta del av uppgifterna i ärendet. Huvudmannens bröstarvingar, föräldrar och syskon är att anse som närmaste släktingar.

Ställföreträdaren behöver i vissa fall berätta om sina åtgärder. Men huvudmannens make/maka eller sambo, övriga anhöriga, vänner eller grannar har ingen lagstadgad rätt att begära information från ställföreträdaren om huvudmannen.

Ställföreträdaren har ingen tystnadsplikt enligt lag. Dock är det viktigt inom uppdraget att iaktta stor försiktighet vid utlämnande av information om huvudmannen.


Ställföreträdaren måste noga överväga 

  • om den person, företag eller myndighet som frågar om information har ett godtagbart skäl att få den
  • om det gynnar huvudmannen om uppgifterna lämnas ut.

Sidan uppdaterades 2020-04-06