Hässleholms kommun

Besöksadress

Hässleholms kommun

Stadshuset, Nytorget 1
Hässleholm

Växel: 0451-26 70 00

 

Postadress

Hässleholms kommun


281 80 Hässleholm

  • Ingen giltig användare vald.
  • Ingen giltig användare vald.

Publicerad 2019-06-14 av Carina Jönsson Lindholm

Valanalys efter valet till Europarlamentet 2019

Europaparlamentets nya skepnad inför kommande mandatperiod börjar nu ta form efter EU-valet den 23-26 maj i år. Vilka block har splittrats? Vilka partier och politiska grupper är vinnare och förlorare? Varför går Sverige mot den europeiska strömmen? Europa Direkt Hässleholm samlar analyserna och snackisarna efter EU-valet 2019.

Ett val som går till historien

Över två veckor har nu gått sedan 400 miljoner EU-medborgare gick till valurnorna för att välja respektive EU-lands representanter till Europaparlamentet. Efter valet den 23-26 maj står det nu klart att valdeltagandet ökade i Sverige och i EU som helhet. Valet går till historien som trendbrytande då det är första gången, sedan allmänna och direkta val till Europaparlamentet infördes 1979, som valdeltagandet inte minskat jämfört med föregående val. Preliminära siffror visar på att EU-snittet landade på 50,97 % vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1994. Sverige ligger fortsatt över EU-snittet med ännu ett ökat valdeltagande på 55,27 %. I förra EU-valet 2014 landade det svenska valdeltagandet på 51,07 % samtidigt som EU-snittet låg på 42,61 %.

Källa: Europaparlamentet

Nytt EU-politiskt landskap i parlamentet

De största partigrupperna i Europaparlamentet, liberalkonservativa EPP och socialdemokratiska S&D, blev båda stora förlorare i valet. Båda grupperna tappar flera mandat och därför också deras gemensamma majoritet i parlamentet. EPP och S&D har länge närmast dominerat politiken i Europaparlamentet. För att få igenom så mycket av respektive partigrupps politik som möjligt har EPP och S&D, politiska olikheter till trots, historiskt sett gjort gemensam sak och röstat lika i parlamentet. Tappet av deras egen majoritet innebär att det politiska landskapet i parlamentet kommer att förändras, och att nya allianser och koalitioner kommer att bli nödvändiga.


Växande partiblock och vinnare i valet

Samtidigt som de traditionellt stora politiska grupperna minskar innebär valresultatet att andra politiska block växer. Den liberala gruppen ALDE&R ökade kraftigt från 67 till 106 mandat – en ökning som till stor del beror på anslutningen av det nyinvalda partiet La République En Marche, franske presidenten Emmanuel Macrons parti, som tar med sig 21 mandat. Det går även att identifiera en grön våg i Europa, då de gröna partierna gick starkt fram i ett flertal EU-länder vilket medförde att den gröna partigruppen nu ökar från 50 till 74 mandat.


Slutliga vinnare i valet var de populistiska och EU-kritiska partigrupperna. Både den EU-kritiska nationalistiska gruppen EFDD och den högerextrema EU-kritiska gruppen ENF växer i årets EU-val – dock inte lika mycket som tidigare prognoser pekat på under EU-valskampanjen. Demokratiska rättigheter, EU:s värderingar samt EU-samarbetets framtid har från flera håll betraktas som hotade om populistiska och starkt EU-kritiska partier får större inflytande i parlamentet. Att dessa partier och deras politiska grupper inte växer lika mycket som befarat bromsar något upp det alarmerande i årets, av flera kallat, ödesval. Men även om framgången för populistiska och EU-kritiska partier inte blev lika stor som förväntat i länder som Frankrike och Danmark, växer dessa partier i bland annat Italien och Storbritannien.

Källa: Europaparlamentet

Kommande utmaningar

Den nya politiska sammansättningen i Europaparlamentet innebär att det kommer bli svårt för partigrupperna att hitta konstellationer med egen majoritet inom de klassiska höger- och vänsterblocken. I parlamentet finns det en tradition att de större partigrupperna samarbetar under blockgränserna. Frågan är nu - med vilken ytterligare partigrupps stöd? Detta kan komma att skifta beroende på politisk fråga. En konsekvens av det nya politiska landskapet är att vi under kommande mandatperiod med stor sannolikhet kommer att se en mer trög lagstiftningsprocess inom parlamentet. Det första eldprovet väntar nu under sommaren då flera av EU:s toppjobb ska fastställas och inte minst när EU-kommissionens nästa ordförande ska utses. Läs mer om detta här.


Svenskt valresultat sticker ut

I Sverige var det Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som blev de stora vinnarna med ett respektive två mandat ytterligare vardera. Förlorare blev Miljöpartiet och Liberalerna som minskade kraftigt. Båda partierna halverade sina mandat till två respektive ett i EU-parlamentet samtidigt som Feministiskt initiativ förlorade sitt enda mandat.


Det svenska valresultatet skiljer sig något från resten av Europa. Medan den socialdemokratiska partigruppen S&D och den liberalkonservativa partigruppen EPP minskade på europeisk nivå behöll Socialdemokraterna (som sitter i S&D) sina fem mandat, och Moderaterna och Kristdemokraterna (som båda sitter i EPP) fick ytterligare ett mandat vardera. Liberalerna, vars partigrupp ALDE&R gick starkt framåt i parlamentet, minskade däremot drastiskt och tappade sitt ena mandat i Sverige. Den gröna våg som sköljde in i Europaparlamentet med det tyska partiet Die Grüne i spetsen nådde inte heller Sverige, då Miljöpartiet tappar hälften av sina mandat här. Nedgången till trots så lyckades Miljöpartiet knipa ”Brexitmandatet”. När, och om, Storbritannien formellt går ur EU kommer Sverige få ett extra mandat i parlamentet och gå från 20 till 21 ledamöter, och det extra mandatet kommer i så fall att tillfalla Miljöpartiets tredjenamn Jakop Dalunde.


EU-valet närmare nationell politik

Ett svenskt parti åkte helt ut ur Europaparlamentet vilket var Feministiskt initiativ. Att partiet förlorar sin plats innebär att Sverige numera inte längre har ett parti i parlamentet som samtidigt inte finns representerat i riksdagen. Under de tre föregående valen till Europaparlamentet har nya utmanarpartier lyckats vinna mandat i Europaparlamentet samtidigt som de inte lyckats ta sig över fyra procentspärren vid riksdagsvalen – 2004 kom Junilistan in, 2009 var det dags för Piratpartiet att skicka politiker till Bryssel och 2014 åkte Feministiskt initiativs Soraya Post till parlamentet. De nya partierna har genom att profilera sig i aktuella frågor utmanat och tagit röster från de etablerade riksdagspartierna.


Många röstar med hjärtat

Valet till Europaparlamentet beskrivs ofta som ett val där väljarna ”röstar mer med hjärtat”. Utan att ta hänsyn till kommande regeringsbildningar betraktas EU-valet som mindre viktigt där mindre står på spel. En röst på ett mindre utmanarparti har inte i lika stor mån betraktats som riskabelt och som en eventuellt bortkastad röst. Årets valresultat följer dock i högre mån valresultatet i förra årets allmänna val, och inte minst den svenska opinionen efter den segdragna regeringsbildningen. Valresultatet, tillsammans med det ökade valdeltagandet, skulle kunna vara en indikation på att EU-politiken har ökat i betydelse för de svenska väljarna och att EU-politik numera är något som förväntas vara integrerat i de etablerade partiernas politik.


EU-valet skakar om i EU:s medlems-länder

Årets EU-val har inte bara påverkat dynamiken i Europaparlamentet. Valet till Europaparlamentet blev en rysare på flera håll runtom i Europa, och under de senaste veckorna har vi kunnat se hur valresultatet har påverkat den nationella politiken i några av EU:s medlemsländer.


I Storbritannien, som i sista minuten blev tvungna att ställa upp i valet, åtnjöt den engelska EU-parlamentarikern Nigel Farage´s nya Brexitparti en skrällseger då partiet fick 30,74 % av rösterna. Tories och Labour backade stort, och näststörsta parti blev det EU-vänliga Liberaldemokraterna på 19,75 %.


Det regerande partiet Tories kämpar med det låga stödet i EU-valet samtidigt som de ska välja en efterträdare till före detta premiärminister Theresa May samt fortsätta arbetet med Brexit då Storbritannien förväntas lämna EU den 31 oktober i år.


Andra snackisar bland EU:s medlemsländer efter EU-valet är bland annat det franska valresultatet. Den franska presidenten Emmanuel Macrons parti La République En Marche! blev mindre än Marine Le Pens högerextrema parti Nationell samling (tidigare Nationella fronten) med ett valresultat på 21 mandat mot 22 mandat. Dock fick Nationell samling ett sämre valresultat än i valet 2014.


I Grekland stod det klart under valnatten att premiärminister Alexis Tsipras och hans regerande parti Syriza förlorade stort mot oppositionspartiet Ny demokrati med 23,76 % mot 33,12 %. Med anledning av valresultatet utlyste Tsipras nyval under valnatten.


I Italien skakade valresultatet om maktförhållandena i det gemensamma regeringsstyret mellan de två partierna Femstjärnerörelsen och Lega. Femstjärnerörelsen, som blev överlägset största parti i fjolårets nationella val, fick enbart hälften så många mandat som regeringskamraten Lega. Om valresultatet får vidare konsekvenser på hemmaplan runtom i EU:s medlemsländer återstå att se.