Hässleholms kommun

Besöksadress

Hässleholms kommun

Stadshuset, Nytorget 1
Hässleholm

Växel: 0451-26 70 00

 

Postadress

Hässleholms kommun


281 80 Hässleholm

  • Ingen giltig användare vald.
  • Ingen giltig användare vald.

Publicerad 2019-06-14 av Carina Jönsson Lindholm

Efter EU-valet: Vad händer nu?

EU-valet är nu över, och en intensiv period tar vid. Under de närmaste månaderna ska en rad poster väljas. En ny EU-kommission ska utses, nya politiska konstellationer i parlamentet ska förhandlas och toppjobbet som EU-kommissionens nya ordförande ska avgöras.

Nya partigrupper tar form

En ny mandatperiod för EU:s institutioner om fem år ska nu inledas. Årets EU-val är över och mandatfördelningen för de ledamöter som ska representera EU:s över 500 miljoner medborgare är nu färdigställd. I Europaparlamentet håller de politiska grupperna på att ta form, där bland annat nyinvalda partier som tidigare inte funnits representerade i parlamentet ska finna en partigrupp.

 

Samtal pågår bland annat inom den liberala partigruppen ALDE som fick ytterligare 41 mandat efter årets val. Det handlar inte minst om diskussioner kring vilken roll Macrons parti La République En Marche! ska få. Partiet, som för första gången kommer in i Europaparlamentet, skickar 21 ledamöter till parlamentet och frågan är hur mycket inflytande partiet ska få över gruppens utformning och politiska innehåll.

 

Andra politiska grupper i rörelse är de på parlamentets yttre högerkant. Inför EU-valet lyftes en oro hos flera debattörer att populistiska och EU-kritiska partier runtom i Europa skulle slå sig samman till en större partigrupp efter valet. Höger-extrema partierna Legas, med Matteo Salvini, samt franska Nationell samling, med Marine Le Pen, försökte inför valet att bilda en större partigrupp utifrån partigruppen ENF. Dock har flera partier runtom i Europa tackat nej till deras inviter, bland annat Sverigedemokraterna och Nigel Farages nyinvalda Brexitparti.

 

Främsta toppjobben ska tillsättas

I och med att en ny mandatperiod inleds ska även en ny EU-kommission utses och en ny kommissionsordförande ska väljas – vilket betraktas som EU:s främsta toppjobb. Formellt är det Europeiska rådet, som består av alla medlemsländers stats- och regeringschefer, som genom kvalificerad majoritet nominerar en kandidat till posten som ordförande för EU-kommissionen. Kandidaten behöver sedan godkännas av en majoritet i Europaparlamentet. Enligt EU:s fördrag ska Europeiska rådet i sitt val av kandidat även ta hänsyn till EU-valresultatet.

 

Spitzenkandidatsystemet

Inför förra EU-valet 2014 resulterade denna skrivelse i ett system initierat av Europaparlamentet där varje partigrupp utnämnde en toppkandidat för ordförandeposten – en Spitzenkandidat. Systemet med en Spitzenkandidat innebär att toppkandidaten för den partigrupp som blir störst i valet till Europaparlamentet per automatik ska tilldelas posten som kommissionsordförande. Läs mer om Spitzenkandidaten härlänk till annan webbplats


Systemet har kritiserats, och det finns inget i fördragen som uttryckligen stödjer systemet med toppkandidater. Inför årets EU-val har partigrupperna utsett toppkandidater. Den liberalkonservativa partigruppen EPP blev största partigrupp efter EU-valet, samtidigt är det långt ifrån självklart att deras toppkandidat Manfred Weber kommer att nomineras till kommissionsordförande av Europeiska rådet, vilka har som vana att nominera en kandidat med tidigare erfarenhet som stats- och regeringschef. Att det dessutom inte finns någon tydlig politisk konstellation i Europaparlamentet som har egen majoritet förväntas inte göra processen enklare. Om de två EU-institutionerna lyckas ta fram en kandidat som accepteras av både Europeiska rådet och Europaparlamentet enligt den ordinarie tidsplanen återstår därför att se.

 

2019 förväntas således fortsatt att vara ett spännande år, då även andra toppositioner som Europaparlamentets talman, ordförande för Europeiska rådet och ordförande för Europeiska centralbanken ska utses. Dessutom väntar tillsättningen av en ny EU-kommission, där 28 nya kommissionärer, en från varje medlemsland, ska utfrågas och godkännas av Europaparlamentet.


Viktiga datum framöver

20-21 juni – Toppmöte

Europeiska rådet träffas för ett ordinarie sammanträde. Under toppmötet förväntas rådet presentera de nominerade kandidaterna till samtliga toppositioner, bland annat EU-kommissionens ordförande.

 

24 juni – De politiska grupperna i Europaparlamentet klara

De politiska gruppernas sammansättning i Europa-parlamentet ska vara klar och partigrupperna presenterar vilka ledamöter som ingår i vilka grupper.


1 juli – Finland tar över ordförandeskapet från Rumänien i Ministerrådet

Ordförandeskapet för Ministerrådet är roterande, och det roterar mellan EU:s medlemsländer på en sex månaders basis.


2 juli – Den nya mandatperioden startar

Mandatperioden för det nyvalda Europaparlamentet börjar med ett sammanträde i Strasbourg, Frankrike.


15-18 juli – Omröstning om kommissionsordförande i Europaparlamentet

Om Europeiska rådet har presenterat sin kandidat för posten som ordförande i EU-kommissionen kan Europaparlamentet hålla en omröstning.


September och oktober – Utfrågningar av nya kommissionärer

Förutsatt att Europaparlamentet godkänner kandidaten för posten som kommissionsordförande i juli kan det ordinarie tidsschemat hållas. Under september och oktober kommer i så fall de 28 nya kommissionärerna, som tagits fram av respektive medlemsland i samråd med den nya kommissionsordföranden, frågas ut i Europaparlamentets utskott.


Oktober – Europaparlamentet godkänner EU-kommissionen

Europaparlamentet röstar om de kan godkänna hela den nya EU-kommissionen.


1 november – En ny EU-kommission på plats

Om allt går som planerat ska den nya EU-kommissionen börja arbeta den 1 november i år.