Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete, så kallat SBA, är ett måste för att uppfylla ett skäligt brandskydd enligt lagen om skydd mot olyckor. Du som har en verksamhet behöver veta varför du ska ha ett systematiskt brandskyddsarbete och vad det ska innehålla. Du behöver även ha koll på checklistan för egenkontroll av ditt brandskydd.

Varför systematiskt brandskyddsarbete?

För att din verksamhet ska ha ett skäligt brandskydd enligt lagen om olyckor, ska du ha ett systematiskt brandskyddsarbete, SBA. I en byggnad finns ett brandskydd i själva byggnande i form av exempelvis automatiskt brandlarm och brandceller. Men det räcker inte för att räddningstjänsten vid en tillsyn ska bedöma ditt brandskydd som skäligt. Du behöver även ha ett systematiskt brandskyddarbete.

Vad är systematiskt brandskyddsarbete?

För att byggnadens brandskydd ska fungera behöver du organisera arbetet för att underhålla det. Du behöver ha:

• rutiner för att hantera nödsituationer
• utvalda medarbetare som jobbar med brandskyddet och som är utbildade i brandsäkerhet
• tydlig ansvarsfördelning om vem som kontrollerar brandskyddet och vem som betalar för åtgärder i brandskyddet.
  

Du behöver därmed ha en organisation, rutiner, instruktioner, utbildningsplaner, dokumentation och ansvarsfördelningar som en grund i det systematiska brandskyddsarbetet.

Det här behöver finnas i ett SBA

1. Ansvar

Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på den som äger byggnaden, och även på den som bedriver verksamheten. Om den som äger byggnaden och den som bedriver verksamheten är olika personer är det viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Arbetsuppgifter och befogenheter som gäller brandskyddet kan fördelas i organisationen. Beroende på vilken struktur som finns inom organisationen ser arbetsfördelningen olika ut.

2. Organisation

Beroende på storlek och struktur på företaget eller verksamheten kan en brandskyddsorganisation se olika ut. I små organisationer kan en och samma person ansvara för både det byggnadstekniska brandskyddet och för det organisatoriska brandskyddet. I större organisationer kan kan organisationens befintliga struktur följas och ansvaret kan fördelas på respektive avdelning eller byggnad.

Den person som är utsedd till brandskyddssamordnaren bör ha det övergripande ansvaret. Det ska vara tydligt att VD eller högsta chef är den som ansvarar för brandskyddet som helhet. Det är viktigt att det finns en dokumentation över brandskyddsorganisationen och att den alltid är aktuell.

Om den som äger byggnaden och den som driver verksamheten är olika personer behövs två organisationer för brandskyddet: en som ansvarar för byggnaden och en som ansvarar för verksamheten.

Om det redan finns en organisationsstruktur för arbetsmiljöarbetet, kan brandskyddsarbetet ingå som en del i detta. Arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete har många likheter och då kan det vara effektivt att utgå frpn den befintliga strukturen i organisationen. Vid tillstånd för brandfarliga och explosiva varor ställs krav på en föreståndarorganisation som ansvarar för att hanteringen av varorna sker på ett riktigt sätt. Det går därför att göra fler samordningsvinster genom att ha samma organisation för SBA som för brandfarliga och explosiva varor.

Tydliga och avgränsade arbetsuppgifter

Det är viktigt att varje befattningshavare i en brandskyddsorganisation har en tydlig och väl avgränsad arbetsuppgift. Genom att det är tydligt vem som ansvarar för vad kan räddningstjänsten vid en tillsyn enkelt bedöma om någon arbetsuppgift inte har en ansvarig person.

3. Utbildning

Utbildningsplan

För varje företag och verksamhet bör det finnas en utbildningsplan som beskriver vilka utbildningar och övningar de olika personalkategorierna ska genomgå och när. Utbildningsplanen bör också beskriva vad som ingår i varje utbildning.

Utbildning/information för nyanställda

Alla nyanställda bör få en introduktionsutbildning i brandskydd och utrymning efter att de har varit anställda i två veckor. Alla vikarier och praktikanter bör också få utbildningen.

Utbildningen och informationen bör innehålla:

• handlingsplaner och rutiner
• utrymningsplaner
• genomgång av lokaler när det gäller utrymning och brand
• skydds- och släckutrustning.
  

Utbildningar

Det finns olika utbildningar som kan bli aktuella för en verksamhet. Beroende på verksamhetens storlek, vilken typ av verksamhet som bedrivs samt antalet anställda ställs olika krav på nivån av utbildning.

Grundläggande brandskydd

Samtliga anställda och vikarier bör ges tillfälle att gå brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. De personer som är utsedda att genomföra regelbundna kontroller av brandskyddet, så kallade brandskyddskontrollanter, bör ha kunskap utöver den som ingår i den grundläggande brandskyddsutbildningen.

Utbildning i grundläggande brandskydd

Utrymningsövning

För att öva in rutiner om det skulle uppstå en brand eller utrymning på grund av andra orsaker bör verksamheten öva utrymning regelbundet, minst en gång per år.

Utbildning i utrymning

Systematiskt brandskyddsarbete

Den som är brandskyddsansvarig, brandskyddssamordnare eller som har motsvarande ansvarsområde i verksamheten, bör få möjlighet att gå utbildning i systematiskt brandskyddsarbete när arbetet startar upp.

Utbildning i systematiskt brandskyddsarbete

Heta arbeten

För att försäkringar ska gälla i samband med heta arbeten som exempelvis svetsning och lödning, ska samtlig personal som utför heta arbeten ha genomgått utbildning inom området. De som jobbar med heta arbeten ska vara certifierade. Certifikaten gäller i fem år.

Utbildning i heta arbeten

Föreståndare för brandfarlig vara

Samtliga föreståndare och ställföreträdande föreståndare bör ha goda kunskaper om de varor som verksamheten hanterar. Föreståndare bör gå utbildning innan de blir utsedda/får ansvaret.

Anläggningsskötare för automatiska brand- och utrymningslarm

De personer som är utsedda att sköta anläggningen bör ha god kunskap om anläggningen och om hur brand- och utrymningslarm fungerar.

4. Rutiner

Beroende på verksamhetens omfattning ska samtliga rutiner vara skriftliga, finnas tillgängliga. Alla som är anställda i verksamheten ska känna till rutinerna och var man hittar dem. Nedan följer en beskrivning av olika typer av rutiner som verksamheten bör ta fram.

Nödläge

Alla verksamheter bör ha en rutin för nödläge vid brand. En rutin som beskriver hur man ska agera vid en brand och för vem som ansvarar för hur man agerar. Det här bör ingå i rutinen för nödläge:

• rädda direkt hotade, varna andra
• larma 112
• släck och/eller stäng inne branden
• utrym byggnaden
• möt upp räddningstjänsten.

Särskilda risker

Här kommer exempel på risker eller situationer där det bör finnas rutiner, beroende på vad det är för typ av verksamhet:

• hantering av brandfarlig vara
• hantering av övriga kemikalier
• arbete i laborationslokaler
• arbete i verkstad
• truckladdningsplats
• rökning
• hantering av sopor, avfall och/eller kemikalierester
• heta arbeten
• rutiner för hantverkares och entreprenörers arbete i lokalerna
• rutiner för kontroll av tätning av genomföringar med mera i brandcellsgränser efter att arbetena är genomförda.
  

Tillbudsrapportering

Det bör finnas rutiner för tillbudsrapportering i alla verksamheter när det gäller:

• personskador
• olyckor med brandfarlig vara
• brister i brandskydd eller utrymningssäkerhet.

Det bör också finnas rutiner för hur verksamheten ska följa upp arbetet, samt hur förbättringar och förändringar ska implementeras.

Bemanning

Hur ska verksamheten var bemannad vid olika tidpunkter? Om personalen är en förutsättning för att en utrymning ska gå rätt till, hur ska verksamheten vara bemannad vid olika tidpunkter? Hur ska man agera om det inte finns tillräcklig bemanning? Det här bör verksamheten gå igenom och ha en tydlig beskrivning av.

Tillfälliga avstängningar av aktiva brandskyddssystem

Släcksystem som sprinkler (vatten, gas, med mera), automatiska brandlarm och utrymningslarm är exempel på aktiva brandskyddssystem. Det bör finnas rutiner för hur verksamheten ska hantera en avstängning av de aktiva brandskyddssystemen.

I rutinerna bör det också finnas en beskrivning över vem som får fatta beslut om att stänga av brandsskyddsystemen, samt över vem som har ansvar för att stänga och vem som stänger av systemen. Det bör också framgå hur lång avstängningen får vara utan att man gör någon annan åtgärd för att upprätthålla säkerheten, eller vilka åtgärder man behöver göra får att upprätthålla säkerheten.

5. Dokumentation av byggnadstekniskt brandskydd

Det är storleken och komplexiteten på objektet som styr omfattningen och utförandet på dokumentationen av det byggnadstekniska brandskyddet. För enklare byggnader och verksamheter kan det räcka med en ritning som visar befintliga brandskyddsinstallationer. För större och mer komplicerade byggnader bör dokumentationen innehålla de ritningar som är lämpliga samt en skriftlig beskrivning av byggnaden och verksamheten. Nedan följer exempel på brandskyddsanordningar som bör finnas med på ritningarna:

• brandcellsgränser inklusive brandteknisk klass
• utrymningsvägar inklusive placering av skyltar
• placering av övrig brandskyddsutrustning, exempelvis handbrandsläckare
• brandtekniska installationer, brandgasventilation och automatiska släckanordningar.

Den tekniska dokumentationen kan bestå av en brandskyddsdokumentation i enlighet med Boverkets byggregler, BBR 5:12, för både enklare byggnader och för större och mer komplicerade byggnader.

6. Drift- och underhållsrutiner

För att säkerställa hur de brandtekniska installationernas fungerar, bör de provas och kontrolleras regelbundet. Använd en kontrolljournal för att dokumentera kontrollerna. Nedan följer exempel på brandtekniska installationer som det bör finnas drift- och underhållsrutiner för:

• automatiska brandlarm och automatiska släcksystem
• utrymningslarm
• brandvarnare
• rökluckor och brandgasfläktar
• nödbelysning och belysta vägledande skyltar
• dörrar i brandcellsgränser
• brandcellsgränser
• utrymningsvägar
• släckutrustning.

7. Kontroll och uppföljning

För att kunna bedriva ett kontinuerligt systematiskt brandskyddsarbete behöver man genomföra egenkontroller. Varje komponent i de sju stegen bör kontrolleras och dokumenteras regelbundet. Genom att dokumentera sin kontroll möjliggör man för bättre överblick av både egenkontroll och extern kontroll eller tillsyn.

Kontroll

Kontroller bör ske enligt ett fastställt schema, en så kallad kontrollplan, med olika tidsintervaller. Genom att använda checklistor blir kontrollen enklare. Även om man lätt kan kopiera checklistor från andra verksamheter är det viktigt att anpassa dem för den egna organisationen eller verksamheten.

Uppföljning

Efter kontrollen bör man följa upp de fel och brister man har hittar. För varje fel eller brist bör det finnas en ansvarig person som har i uppgift att åtgärda bristerna inom en viss tid. När bristen eller felet är åtgärdat bör man få en koll av att det fungerar. Därefter kan brandskyddet vara återställt. För att säkerställa en ständig förbättring av SBA bör man göra en uppföljning varje år. Det kan exempelvis vara organisationens ledningsgrupp som har hand om revisionen.

Vill du veta mer?

Kontakta räddningstjänsten via vårt kontaktcenter för mer information.
Hör av dig till kontaktcenter