Planprocessen
Detaljplaner och planprogram tas fram enligt en planprocess som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) för att få ett så bra planförslag som möjligt och för att följa lagkraven.
Olika förfaranden
I början av planprocessen väljer kommunen vilket förfarande en detaljplan ska handläggas med, beroende på vilken effekt och påverkan planen kan få på omgivningen. Oftast är det ett av två planförfaranden som ska användas - standardförfarande eller utökat förfarande:
- Standardförfarande: Detta är vanligast och används när planförslaget stämmer överens med översiktsplanen och inte bedöms få en stor påverkan på miljön.
- Utökat förfarande: Används om ett planförslag inte stämmer överens med översiktsplanen, om förslaget är av stort intresse för allmänheten eller kan leda till stor miljöpåverkan.
- Förenklat förfarande: Om en detaljplan ska upphävas eller ändras och ändringen endast gäller förlängd genomförandetid eller att fastighetsindelningsbestämmelser ska upphävas används ett förenklat förfarande i vissa fall.
Planprocessens olika skeden
Planbesked
Om du vill att ett detaljplanearbete ska starta ska du ansöka om planbesked. Efter att en komplett ansökan har skickats in ger kommunen besked inom fyra månader om planarbetet kommer påbörjas eller inte.
Här kan du läsa mer om att söka planbesked
Planprogram
För att underlätta framtida detaljplanearbete kan planprogram tas fram över större områden för att skapa en översiktlig struktur för bebyggelse, vägnät och grönytor.
Samråd
Syftet med samråd är att samla in information och synpunkter på planförslaget från allmänheten. Planförslaget skickas då till alla berörda, de är sakägare.
Alla som vill kan lämna synpunkter på förslaget men det är bara sakägarna som senare kan överklaga planförslaget. Sakägare är de som till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller är grannar till området.
När samrådet är klart kan planförslaget justeras efter de synpunkter som kommit in under samrådet.
Med ett standardförfarande redovisas synpunkterna från samrådet i ett granskningsutlåtande tillsammans med synpunkterna från granskningen efter granskningstiden.
Vid ett utökat förfarandet sammanställs synpunkterna från samrådet i en separat samrådsredogörelse som skickas ut i samband med granskningen.
Granskning
Planförslaget kan ändras utifrån ny information eller inkomna synpunkter efter samrådet. Planförslaget ska därför ut på granskning med det bearbetade förslaget för att få in synpunkter en sista gång innan planförslaget antas.
Kommunen besvarar alla inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. När granskningsutlåtandet är färdigt ska det, eller ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt, skickas till alla som inte har fått sina synpunkter uppfyllda i det bearbetade planförslaget.
Antagande
Detaljplanen får antas om marken bedöms som lämplig för de användningar som planen reglerar.
Detaljplanen antas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Om planen är av strategisk betydelse antas planen av kommunfullmäktige, då ska den först godkännas i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.
De sakägare eller myndigheter som lämnat synpunkter på planförslaget men som inte fått sina synpunkter uppfyllda i detaljplanen, har tre veckor på sig att överklaga beslutet om antagande.
Laga kraft
Laga kraft betyder att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. En detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har meddelats på kommunens anslagstavla. Det kräver att ingen har överklagat beslutet under den tiden.
När detaljplanen fått laga kraft går det bra att söka bygglov.
Hjälpte informationen på denna sidan dig?