Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Besöksadress

Stadshuset, Nytorget 1
Hässleholm

Telefon: 0451-26 67 50


Postadress

Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Hässleholms kommun
281 80 Hässleholm

Skicka meddelande till:

Kulturmiljöplan för Hässleholms stad

Kulturmiljöplanen ska hjälpa oss att bevara och utveckla kulturmiljöerna i Hässleholms stad. Den är inte juridiskt bindande men utgör ett kunskapsunderlag vid samhällsplanering.

Teglets och järnvägens stad

Har du undrat över varför det finns så många tegelhus i Hässleholm? Eller varifrån Hässleholm fått sitt namn?

Du hittar svaren i kulturmiljöplanen.


Kulturmiljöplanens syfte och mål

Kulturmiljöplanen ska:

  • Vara ett stöd vid planering och bygglovshantering genom att kulturvärden i staden uppmärksammas.
  • Vara ett verktyg för hur kulturmiljön kan användas, utvecklas och vårdas för att ge oss en attraktiv stadskärna.
  • Ge förutsättningar att binda ihop dåtid, nutid och framtid.
  • Ge allmänhet och fastighetsägare förståelse för de värden som finns i olika typer av kulturmiljöer och hur dessa skapats och förändrats över tid.
  • Hjälpa oss att värna de kvaliteter som varje generation har adderat till den bebyggda miljön.


Så tar du del av kulturmiljöplanen

Kulturmiljöplanen består av ett skriftligt dokument och en klickbar webbkarta. Klicka på ett objekt i kartan så får du upp fördjupad information om byggnader och miljöer som bedöms vara viktiga att bevara.

 

Kulturmiljöplan för Hässleholms stad Pdf, 44 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 44 MB)

Länk till kulturmiljöplanens digitala karta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Så här använder du kartan:

Klicka på någon av de gröna, blå eller röda ytorna i kartan. Då får du upp en bild samt information om den aktuella byggnaden. Streckade ytor i kartan visar områden som är omnämnda i kulturmiljöplanen.

  • Fastigheter och områden som är markerade med grönt betyder ”Värdefull bebyggelse”.
  • Fastigheteter och områden markerade med blått betyder ”Mycket värdefull bebyggelse”.
  • Fastigheter markerade med rött betyder ”Byggnadsminne”.

Lär känna din stadsdel – och andras!

Kulturmiljöplanen inleds med en bakgrundsdel om Hässleholms historia. Där kan du läsa om utvecklingen från de tidigaste bosättningarna till etableringen av järnvägen, det expansiva 1950-talet och vad som format Hässleholm på senare år.

I planen finns också 26 fristående områdesbeskrivningar som kan läsas var för sig. Områdena utgörs av Hässleholms olika stadsdelar: bland annat Röinge, Djupadal, Västra centrum, Hagaområdet, Garnisonen, Östervärn och Bokalyckan. I planen presenteras såväl miljöer som kvarter och stadsdelar liksom enskilda hus, både offentliga och privata. Här kan du alltså läsa om din del av staden – och andras!

 

Hässleholm har mängder av byggnader är av tegel. Väldigt många av dessa är från 1950-talet då Hässleholm var Sveriges snabbast växande stad och i pressen kallades för idealstad.


Hässleholms station, från 1921, har fasader av mörkt Helsingborgstegel och detaljer i kalksten från Ignaberga stenbrott.


År 1876 startades SJ:s växtdepå i Hässleholm. Den försörjde södra Sveriges järnvägsstationer och banvaktsstugor med växter. I området, som i folkmun kallas för ”Paradiset”, fanns både planteringar och bostäder för järnvägsarbetare.


Djupadal är en stadsdel planerad utifrån så kallade trädgårdsstadsprinciper av brittisk modell.


På 1950-talet var Hässleholm tidvis Sveriges snabbast växande stad. På Kristinehem, Stattena, Bokeberg, Bokalyckan och Östervärn byggdes nya gator och bostäder.


På 1960-talet planlades stora markområden för industrier på Läreda industriområde.


Valdus Wikén var Hässleholm förste stadsarkitekt. Han har som ingen annan påverkat Hässleholm.


Röinge by var bygdens centralort långt innan staden Hässleholm grundades. Här passerade vägen som förband norra Skånes östra och västra delar. Här fanns tingsplatsen, galgbacken, skjutshåll och värdshus.


Västra centrum omfattar Norden, Bokeberg och Sonetorp. Här, runt stadens livsnerv järnvägen, grundlades industristaden Hässleholm.


Hässleholms ”bibelbälte” utgörs av kvarteren Repslagaren och Spinnaren där flera frikyrkor sedan länge har sin plats.


Tivolibacken, ekbacken som tidigare var plats för såväl dansbana, kreatursmarknad som cirkusplats, fungerar idag som park för de omkringboende.

Några guldkorn i Hässleholms stad

Radhus på Ringgårdsvägen i Hässleholm.

Ringgården på Kristinehem, med hög arkitektonisk kvalitet, uppfördes på 50-talet. Foto: Ingela Karlsson-Blomén

Röinge skola

Röinge skola är kulturhistoriskt värdefull. Foto: Ingela Karlsson-Blomén

villa på Djupadal

Djupadal byggdes ut under 1920- och 1930-talen och planerades som en trädgårdsstad. Foto: Nina Jakobsson

Villa i Djupadal

Husen på Djupadal är stora och individuellt utformade och speglar byggnadstraditionerna som rådde i början av seklet. Foto: Ingela Karlsson-Bomén

Lamellhus vid Tredje Avenyn, ritat 1946 av Valdus Wikén.

Lamellhus vid Tredje Avenyn, ritat 1946 av Valdus Wikén. Foto: Ingela Karlsson-Blomén

Göingegatans långhus på Hagaområdet.

Göingegatans långhus på Hagaområdet. Foto: Nina Jakobsson

Sidan uppdaterades