Finjasjöhistorik

Mellan åren 1847-1854 gjordes en första sänkning av Finjasjön med cirka en meter. Sänkningen gjordes för utvinning av mer åker- och betesmark.

År 1891-1899 gjordes en andra sjösänkning av Finjasjön på 2,1 meter.

1936 bildas Finjasjöns fiskevårdsförening och samma år skriver föreningen till länsstyrelsen och anmäler förorening av sjön.

Redan 1889 byggdes Hässleholms första avloppsledning till diket Suregrop som mynnar ut i Finjasjön. Helt orenat avloppsvatten leddes därefter ut i Finjasjön.

1938 förelades kommunen vid vite att sluta släppa ut orenat avloppsvatten.

• 1949 införs mekanisk rening och klorering av avloppsvattnet vid Hässleholms reningsverk.
• 1964 kompletteras reningen med ett biologiskt reningssteg.
• 1977 kompletteras reningen ytterligare med ett kemiskt reningssteg med aluminiumsulfatfällning.

1980 gav kommunen Uppsalalimnologerna i uppdrag att föreslå lämplig restaureringsstrategi. Efter flera års undersökningar presenterades följande fyra möjliga metoder:

1. Kyla vattnet för att förhindra algblomning.

2. Täcka bottensedimenten med kalksalpeter för att förhindra fosforläckaget.

3. Dämma upp sjön 2-3 gånger per år och sedan skölja ut det näringsrika vattnet.

4. Avlägsna de översta fosforrika sedimenten genom muddring.

1984 beslutade kommunstyrelsen att restaurera Finjasjön med muddring under mottot "Finjasjön ska bli badbar i vår tid för våra barn".

1984-1991 gjordes omfattande muddringar av sediment i sjön till en kostnad av cirka 40 miljoner kronor. Tyvärr gav inte muddringen de resultat som förväntades och åtgärden fick avbrytas.

1991-1994 inventerades tillflödena till Finjasjön och skyddszoner etablerades.

I början på 90-talet provades reduktionsfiske av vitfisk (främst mört och braxen) i stor skala som restaureringsmetod. Med vitfisk menas djurplanktonätande fisk. Fisket gav omedelbart fantastiska resultat på vattenkvaliteten i sjön och åtgärden blev uppmärksammad både nationellt och internationellt.

Fisket avbröts under ett par år vilket resulterade i att sjöns kvalitet försämrades. 2010 återinfördes reduktionsfisket och är sedan dess en av huvudåtgärderna i arbetet med Finjasjön.

1995 togs den 30 hektar stora, anlagda våtmarken Magle våtmark i bruk. Den fungerar som en efterpolering där renat avloppsvatten från Hässleholms avloppsreningsverk passerar och renas ytterligare innan vattnet slutligen når Finjasjön.

Sommardämmet i Finjasjöns utlopp till Almaån togs i bruk 2009.

2010 återinförs reduktionsfisket med nya metoder som är skonsammare mot rovfisken. Reduktionsfisket har visat sig vara en mycket viktig åtgärd i arbetet med att förbättra Finjasjöns vattenkvalitet och pågår numera årligen.

Den 1 januari 2014 bildades Finjasjöns arbetsgrupp som består av en representant vardera från tekniska förvaltningen, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, Hässleholms vatten AB, Finjasjö Fiskevårdsområde, Finjasjöns fiskevårdsförening och tekniska nämnden.

Finjasjön är ett av 20 pilotområden som har fått medel från Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla nya arbetsformer för vattenvården.

I projektet, som bedrivits tillsammans med länsstyrelsen, skulle man identifiera de åtgärder som krävs för att nå god status i Finjasjön.