Hässleholms kommun

Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Stadshuset, Nytorget 1
281 80 Hässleholm

Telefon: 0451-26 67 50



Tekniska förvaltningen

Hantverkaregatan 10

281 80 Hässleholm

Telefon: 0451-26 83 02

Utter

Uttern är ett mårddjur som är rödlistad och i artdatabanken är den listad som sårbar. Uttern är även skyddad i Natura 2000 vilket innebär att det finns ett intresse på europeisk nivå att gynna och skydda uttrarna.

Utter vilar i snön

Utter vilar i snön. Fotograf: Franco Atirador

Uttern i Hässleholms kommun

Vi jobbar för att säkerställa en långsiktig och livskraftig utterpopulation och förbättra deras levnadsmiljöer. Genom att arbeta mot de hotfaktorer som finns och att sprida kunskap om den, hoppas vi att uttern ska stanna och trivas hos oss.


Vi har bland annat byggt utterpassager vid broar inom kommunen, som till exempel under bron över Vinneå i Lommarp. Där har en utterpassage lagts in under vägbanan för att minska olyckor. Andra projekt inom kommunen som gynnar uttern är restaurering av våtmarker och kontroll av vattenkvalitet.

Ett betongrör sm lagts in brevid vattendraget under en bro för bilar över ån.

Utterpassagen vid Lommarpsbron kan rädda många uttrars liv i trafiken. Fotograf: Lars-Erik Williams

Livet som utter

En vuxen individ väger 5-10 kg och blir 90-120 cm lång från nos till svansspets. Den har små korta ben och kraftig svans på sin slanka spolformade kropp som har tät brun päls. Uttern är ett vattendjur. Den är solitär, vilket innebär att den lever ensam större delen av året, förutom vid parningstid, då hane och hona sällskapar en kortare period.


Uttern (Lutra lutra) är aktiv nattetid, då den jagar och ser efter sitt revir eller sitt så kallade hemområde. Uttrar har hemområden där de vistas större delen av sitt liv. Ett hemområde innehåller alla nödvändiga resurser. Födan består främst av fisk som exempelvis brax och gädda, som finns i näringsrika sjöar och vatten, men även lake som förekommer i klara, näringsfattiga sjöar. En utter behöver cirka 1-1,5 kg fisk om dagen.

Hot mot arten

Fram till 1950 var uttern betydligt vanligare än idag.  På 60-talet antalet nere på cirka 2 000 individer och under 1980-talet var beståndet kritiskt med mindre än 1000 individer, varav endast ett 50-tal individer i södra Sverige. Det finns en direkt koppling till det storskaliga jordbruket som utökades och etablerades under tidigt 1980-tal, med dikning och utgrävningar.

 

Trenden tycks ha vänt och idag uppskattas stammen till cirka 2000 individer. Trots uppgång så saknas det fortfarande utter på många platser i Sverige.

 

Dikning av våtmarker och rensning av vattendrag har förstört många naturliga levnadsmiljöer för uttern. Miljögifter som exempelvis PCB leder till reproduktionssvårigheter hos uttern, men även föroreningar, näringsläckage och försurning av vattnen som vi utsätter naturen för påverkar uttern på flera olika sätt. Ett annat stort hot mot arten är trafiken, och vår utökade infrastruktur som bildar dödliga barriärer i djurens liv.

Sidan uppdaterades 2020-10-19 av Ida Forsberg

  • Ingen giltig användare vald.
  • Ingen giltig användare vald.