Boendemiljö, buller och luftkvalitet

Vad är buller?

Allt oönskat ljud räknas som buller. Det kan vara ljud från trafik, fläktar, restauranger, skjutbanor, störande grannar eller djur.

Grundprincipen vid bullerstörningar är att den som bullrar eller har en verksamhet som bullrar, ansvarar för eventuell störning. Bullerstörningar kan bland annat resultera i sömn- och koncentrationssvårigheter.

Buller från väg

Om du störs av buller från väg ska du i första hand kontakta väghållaren.

I Trafikverkets karta kan du se vem som är väghållare.

Trafikverkets karta Länk till annan webbplats.

Så här söker du i kartan: I rutan till höger med rubriken "Välj vad du vill se i kartan" anger du "väghållare". Zooma därefter in aktuellt område. I vänster i kartan ser du teckenförklaringar.

I Trafikverkets e-tjänst kan du göra en beräkning av trafikbuller längs statliga vägar.

Här kan du även göra en förfrågan om buller- eller vibrationsutredning.

Trafikverkets kontaktformulär Länk till annan webbplats.

Är Hässleholms kommun väghållare kontaktar du tekniska förvaltningen.

E-post tekniskanamnden@hassleholm.se

Om du störs av buller

• Ta kontakt med källan till bullret. Om det till exempel är en granne som spelar hög musik - försök prata med din granne.
• Ta kontakt med din fastighetsägare.
• Om inget av ovanstående fungerar - ta kontakt med miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Här kan du läsa mer om buller

Folkhälsomyndighetens vägledning om buller och höga ljudnivåer Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket om buller Länk till annan webbplats.

Kan ge hälsoproblem

Fukt och mögel i bostäder och byggnader kan orsaka hälsoproblem för människor. Om du misstänker att du har fukt- eller mögelskador i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare

Fastighetsägaren gör en bedömning och ansvarar för att åtgärda eventuella skador. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen kan ställa krav på undersökningar vid misstanke om mikroorganismer på svåråtkomliga ytor eller i byggnadskonstruktionen.

Risker med mögel

Mögel förekommer naturligt både utom- och inomhus. Där det finns tillgång till fukt, syre och näring (till exempel trä, smuts och damm) kan mögel börja växa inomhus. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp är fuktskadade väggar, tak eller golv, eller otillräcklig ventilation.

Riskerna med fukt- och mögelskador är inte helt klarlagda. Personer som har allergier, astma eller känsliga luftvägar och slemhinnor, får oftare än andra problem när de vistas i fukt- och mögelskadade miljöer. Barn och ungdomar är också extra känsliga.

Var vaksam

Legionellabakterier kan orsaka legionärssjuka och pontiacfeber. Risken att drabbas av legionella är liten, men det finns anledning att vara vaksam.

Risk i dusch och bubbelpool

En vanlig orsak till spridning av legionella är att bakterien växt till sig i fastigheters vattenbehållare och ledningssystem. Bakterien växer i temperaturintervallet 20°C till 45°C.

För att bli sjuk krävs det att bakterien kommer ner i lungorna. Smittrisken är störst från duschar, bubbelpooler och liknande, där man kan andas in vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier.

Om du som boende misstänker felaktig temperatur på vattnet ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen via 0451-26 70 00.

Så förebygger du legionella

• I behållare med stillastående vatten ska varmvattentemperaturen vara lägst 60°C
• Temperaturen på varmvattnet ska lägst vara 50°C vid tappställe. Vattnet får dock inte överstiga 65°C på grund av risken för skållning
• Temperaturen på kallvattnet ska inte överstiga 20°C. Vid högre temperaturer ökar risken för bakterietillväxt
• Fastighetsägare bör ha rutiner för att regelbundet kontrollera temperaturen på både varm- och kallvatten.

Mer att läsa om legionella

Du kan läsa mer om risker med legionella hos Folkhälsomyndigheten och Boverket.

Folkhälsomyndigheten om legionella Länk till annan webbplats.

Boverket om legionella Länk till annan webbplats.

När behövs åtgärder

I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter legionella som får finnas i vattnet. Det väsentliga är att det görs en övergripande riskbedömning och att förhöjda halter kopplas till åtgärder. Vid denna bedömning bör man ta hänsyn till vilka som kan vara utsatta för en eventuell risk. Till riskgrupper hör till exempel rökare, äldre och människor med nedsatt immunförsvar.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker. I kapitlet ” Befintliga rekommendationer och internationella riktlinjer” finns information om förebyggande åtgärder, strategier vid riskbedömning och olika metoder för sanering.

Folkhälsomyndigheten om hantering av smittrisker Länk till annan webbplats.

Kan vara farlig för hälsan

Radon är en gas som bildas när det radioaktiva ämnet radium bryts ner. Radongasen sönderfaller i sin tur i radondöttar som ger ifrån sig strålning som kan vara farlig för hälsan.

Vad är risken med radon?

Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Om du röker eller tidigare har rökt är riskerna med radon större än för den som inte rökt.

Mer om radon och om att mäta radonhalt

Utomhusluften i Hässleholm

Luften i Hässleholm är förhållandevis god visar mätningar gjorda av Skånes Luftvårdsförbund. I Hässleholms tätort finns dock risk för höga halter av partiklar som kan ge negativa hälsoeffekter. Dessa partiklar kommer främst från vedeldning, men även från trafik och en mindre del från industrier.

Påverkar människors hälsa

Luftföroreningar påverkar människor genom bland annat ökade besvär av astma och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Den totala kostnaden för miljö- och hälsoeffekter på grund av föroreningar i luften uppskattas i Sverige årligen till miljardbelopp.

Du kan hjälpa till

Du kan själv bidra till att förbättra luftkvaliteten i kommunen genom att se till att din vedpanna eller kamin har så låga utsläppshalter av föroreningar som möjligt samt att elda på ett sätt som minskar mängden farliga ämnen till luften. Du kan även ställa bilen hemma när du har möjlighet samt se till att bilen inte står på tomgång.

Elda med hänsyn

Visa hänsyn mot dina grannar när du eldar med ved. Felaktig eldning eller en dålig eldstad kan leda till ofullständig förbränning och då bildas hälsofarliga ämnen. Elda inte avfall och låt bli att pyrelda.

Riktlinjer för vedeldning i Hässleholms kommun

Definitioner i riktlinjerna

• Lokal eldstad: Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd, till exempel braskamin, kakelugn och öppen spis.
• Fastbränslepanna: Panna som eldas med ved eller pellets och som används för huvudsaklig uppvärmning av en bostad.
• Kamin för basuppvärmning: Pelletskamin eller annan liknande kamin som är gjord för att värma upp mer än det utrymme där eldstaden är placerad.
• Miljögodkänd eldstad: Eldstad som är testad och uppfyller utsläppskrav i Boverkets byggregler. Kallas även typgodkänd eldstad.
• Trivseleldning: Eldning för tillfälligt värmetillskott som innebär att kontinuerlig eldning inte sker hela dagen och inte heller för basuppvärmning.
  

Observera att miljö- och stadsbyggnadsnämnden kan besluta om begränsningar eller förbud trots att riktlinjerna följs om miljö- och stadsbyggnadsnämnden bedömer att din eldning innebär en olägenhet för närboende.

Pyrelda inte

Enligt Hässleholms kommuns hälsoskyddsföreskrifter får lufttillförseln vid eldning inte vara strypt så att förbränningen påtagligt hämmas (så kallad pyreldning). Bränslet ska ha en fukthalt på högst 25 procent och det ska förvaras torrt. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden.

Naturvårdsverket om att elda med ved Länk till annan webbplats.

Ny eldstad

Innan du installerar en ny eldstad, eller gör väsentliga ändringar i den befintliga, ska du göra en anmälan till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Den nya anordningen ska klara kraven i Boverkets byggregler (BBR) angående högsta tillåtna värden för utsläpp från eldning med fast bränsle.

Ny eldstad, kamin, panna eller skorsten

Sotning och brandskyddskontroll

Boverket om vad som gäller för kaminer Länk till annan webbplats.

Undvik tomgångskörning

Tomgångskörning kan vara störande och orsakar utsläpp av farliga ämnen. Undvik därför tomgångskörning så långt som möjligt, speciellt när bilen är kall eftersom avgaserna då är som giftigast.

Skrapa först - starta sedan

I Hässleholm gäller att du inom område med detaljplan får tomgångsköra i högst en minut. Det gäller inte om trafikförhållandena kräver att fordonet står stilla, till exempel i trafikkö.

Bil eller buss inom område med detaljplan får inte tomgångsköras i mer än en minut, inte ens för att värma fordonet så att frost på rutorna försvinner. Om du behöver skrapa frost på rutorna så gör det innan du startar motorn.

Rätt till rökfria miljöer

I juli 2019 trädde en ny tobakslag i kraft som stramar åt reglerna för tobaksrökning. Det är numera förbjudet att röka på till exempel uteserveringar. Dessutom krävs tillstånd för tobaksförsäljning.

Tobakslagen ger personer som inte röker rätt till rökfria miljöer. Lagen skyddar även personer från att utsättas för passiv rökning.

Miljöer som ska vara rökfria

• Uteserveringar vid exempelvis restauranger och caféer.
• Entréer till butiker och lokaler som allmänheten har tillträde till.
• Väntplatser utomhus till kollektivtrafik så som perronger och hållplatser.
• Inhägnade idrottsplatser och arenor utomhus.
• Lekplatser utomhus dit allmänheten har tillträde.
• Skolor, förskolor och fritidshem
• Caféer och restauranger
• Lokaler för hälso- och sjukvård
• Hotell och likande
• Lokaler öppna för allmänhet - banklokaler, butiker, biografer, väntsalar osv.

Störs du av någons rökning?

Störs du av rökning på en plats där rökförbud råder ska du i första hand ta upp det med den som är ansvarig, till exempel för en uteservering som ska vara rökfri. Det är den som äger eller på annat sätt ansvarar för en lokal eller område som ansvarar för att reglerna följs.

Om det inte blir någon förändring kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Lukter kan störa

Matos, tobaksrök och avloppslukt är exempel på lukter som kan vara störande. Lukterna kan komma från lägenheter, trapphus eller verksamheter (till exempel restauranger) i eller utanför huset.

Risk för hälsan

Lukter i bostäder kan vara en risk för människors hälsa beroende på typ av lukt men även hur mycket och hur ofta det luktar. En del lukter kan komma från ämnen som är hälsofarliga. Andra lukter kanske inte ger direkta hälsobesvär, till exempel matos, men om lukten är påträngande och förekommer ofta kan den ändå i vissa fall bedömas som en störning.

Problem med störande lukt

Har du problem med störande lukt i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Temperatur, luftfuktighet och drag

Vi vistas inomhus en stor del av våra liv och därför är naturligtvis inomhusmiljön viktig. Luftens temperatur, fuktighet och drag påverkar innemiljön och din hälsa. För en behaglig inomhusmiljö rekommenderas temperaturer på mellan 20 och 23 grader.

Temperatur inomhus

Det finns risk för olägenhet för människors hälsa om temperaturen i bostaden är lägre än 18 grader eller högre än 26 grader (under vinterhalvåret). På sommaren kan man ibland få acceptera att temperaturen är upp till 28 grader inomhus.

I förskolor, ålderdomshem och liknande lokaler bör temperaturen vara minst 20 grader.

Luftfuktighet

I en bostad bör den relativa fuktigheten vara 30-60 procent vid normal lufttemperatur. Skillnader på 10-20 procent är knappt kännbara. För att minska kvalstertillväxt bör den relativa fuktigheten inte överstiga 45 procent vilket förutsätter att ventilationen är bra.

Drag

Drag orsakas bland annat av otätheter kring fönster, dörrar eller vid tilluftsventiler. När väggar och golv har lägre temperatur än vad luften har så kan man också uppleva drag. Drag är en vanlig orsak till obehag. Människans kropp är varm och varje luftrörelse kommer därför att föra bort värme från kroppen.

Problem med drag och temperatur i bostaden

Har du problem med temperaturen i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Ventilation

Vår hälsa och välbefinnande beror till stor del på den luft vi andas. En stor del av våra liv vistas vi inomhus och därför är det förstås viktigt att inomhusluften är så bra som möjligt.

För att tillföra ren luft och föra bort förorenad luft i våra bostäder ventilerar vi dem på olika sätt. I hus med dålig ventilation blir föroreningar som bildas kvar inomhus.

I kök, badrum och toalett finns det ventiler och genom dessa ska den gamla luften försvinna bort. Ny luft ska komma in genom ventiler i fönsterbågar (s.k. springventiler), eller genom ventiler i rummen. Köket bör inte ha något friskluftsintag eftersom det kan försämra genomluftningen av hela bostaden. Ventilationen kan antingen vara fläktstyrd eller också vara så kallad självdragsventilation.

Problem med ventilation i bostaden

Följande kan tyda på att du har problem med ventilationen i din bostad:

• Det uppstår imma eller fukt på insidan av fönster
• Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter att du duschat
• Luft och lukt kommer in genom frånluftsventiler i badrum eller kök
• Frånluftsventilen suger inte tag i en bit toalettpapper som du håller upp mot ventilationsdonet.

Detta kan du göra

Har du problem med ventilationen i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.