Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Räddningstjänsten

Postadress                                           

Hässleholms kommun

Räddningstjänsten

281 80 Hässleholm

 

Besöksadress

Kommendörsgatan

Hässleholm


Telefon: 0451‑26 80 22 / 0451‑26 80 33

Organisationsnr: 212000-0985


Chef olycksförebyggande verksamhet

Kajsa Hermansson

Telefon: 0451-26 80 39

Skicka meddelande till

Systematiskt brandskyddsarbete, SBA

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är ett måste för att uppfylla ett skäligt brandskydd enligt 2 kap. 2 § i lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Nedan finns information om varför det krävs att det finns ett SBA, vad som behöver finnas i ett SBA och exempel på ett SBA samt checklista för egenkontroll av brandskyddet.

Varför krävs ett SBA?

När Räddningstjänsten i Hässleholm genomför en tillsyn enligt LSO på en verksamhet läggs stor vikt vid kontroll av verksamhetens SBA. Ett SBA är ett krav för att kunna uppnå ett skäligt brandskydd enligt 2 kap. 2 § LSO. I byggnader finns det brandskydd i själva byggnaden. Det kan vara ett tekniskt brandskydd, i form av exempelvis automatiskt brandlarm, och ett byggnadstekniskt brandskydd, i form av exempelvis brandceller. Detta räcker dock inte utan det krävs ett SBA för att brandskyddet ska kunna bedömas som skäligt.

Byggnadens brandskydd kräver underhåll för att det ska fungera som avsett, det behöver finnas rutiner för att hantera nödlägen, det krävs en organisation för arbete med brandskyddet, personalen behöver utbildning, ansvaret för kontroller och vem som betalar för åtgärder i brandskydd behöver klargöras. Detta är några saker som behöver fungera för att brandskyddet ska fungera. Organisationen, rutiner, instruktioner, utbildningsplaner, dokumentation och ansvarsfördelningar är därför viktiga saker som måste tas fram och dessa ska då finnas i ett SBA.

Det räcker inte med att man arbetar en eller två gånger med ett SBA utan det är ett kontinuerligt arbete som kräver tid och resurser för att det ska bli bra. Kostnaden för ett fungerande SBA är lägre än vad kostnaden är för att installera nya tekniska brandskyddsdeler och framförallt är det billigare än att på nytt bygga upp byggnaden efter en brand.

Vad behöver finnas i ett SBA?


1. Ansvar

Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavaren (den som bedriver verksamheten). Om ägaren och nyttjanderättshavaren inte är densamme är det viktigt att ansvarsfördelning är grundligt klarlagd. Arbetsuppgifter och befogenheter gällande brandskyddet kan delegeras ut i organisationen. Beroende på vilken struktur man har inom organisationen kommer denna arbetsfördelning se olika ut.

 

2. Organisation

Beroende på storlek och struktur på företaget/verksamheten kan en brandskyddsorganisation se olika ut. I små organisationer kan en och samma person ansvara såväl för det byggnadstekniska brandskyddet som för det organisatoriska brandskyddet. I större organisationer kan befintlig organisationsmodell följas och ansvaret fördelas på respektive avdelning eller byggnad.

Org

Man bör sträva efter att knyta samman ansvaret till en person, brandskyddssamordnaren. Det bör vara tydligt att VD eller högste chef är den som ansvarar för brandskyddet som helhet. Beroende av storleken på brandskyddsorganisationen bör den dokumenteras och hållas aktuell. Där ägare och nyttjanderättshavare (den som bedriver verksamheten) inte är densamme förordas två organisationer för brandskyddet. En som ansvarar för byggnaden och en för verksamheten.

Om man redan har en organisationsstruktur för sitt arbetsmiljöarbete kan brandskyddsarbetet ingå som en del i detta. Då arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbetet har många likheter kan denna modell vara effektiv. Vid tillstånd för brandfarliga och explosiva varor ställs krav på en föreståndarorganisation som ansvarar för att hanteringen sker på ett riktigt sätt. Genom att knyta organisationen för brandfarlig och explosiva varor med den för SBA görs ytterligare samordningsvinster.


Arbetsuppgifter

Det är viktigt att enskild befattningshavare i en brandskyddsorganisation har en tydlig väl avgränsad arbetsuppgift. Genom tydligheten kan den egna organisationen såväl som tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten) enkelt bedöma om någon arbetsuppgift saknar befattningshavare

 

3. Utbildning

 

Utbildningsplan
För varje företag/verksamhet bör det finnas en utbildningsplan som beskriver vilka utbildningar och övningar de olika personalkategorierna ska genomgå och med vilka intervaller. Utbildningsplanen bör också beskriva vad som ingår i respektive utbildning.

 

Utbildning/information för nyanställda
Inom två veckor från nyanställning bör introduktionsutbildning vad avser brandskydd och utrymning genomföras för alla nyanställda inklusive vikarier och praktikanter. Utbildningen/informationen bör innehålla:

 

  • Handlingsplaner och rutiner
  • Utrymningsplaner
  • Genomgång av lokaler med avseende på utrymning, brand
  • Skydd och släckutrustning

 

Utbildningar
Nedan följer exempel på olika utbildningar som kan komma att bli aktuella för verksamheten. Beroende på verksamhetens storlek, vilken typ av verksamhet som bedrivs samt antalet anställda ställs olika krav på nivån av utbildning.

 

Grundläggande brandskydd
Samtliga anställda och vikarier bör ges tillfälle att gå brandskyddsutbildning minst vart fjärde år.

 

Utrymningsövning
För att öva in rutiner i händelse av brand eller utrymning på grund av andra orsaker bör utrymningsorganisationen övas regelbundet. Utrymningsövningar bör ske minst en gång per år.

 

Systematiskt brandskyddsarbete
Den person som är utsedd till brandskyddsansvarig, brandskyddssamordnare eller som har motsvarande ansvarsområde bör ges möjlighet att gå utbildning i systematiskt brandskyddsarbete i samband med uppstarten av arbetet.

 

Brandskyddskontrollant
De personer som är utsedda att genomföra de regelbundna kontrollerna av brandskyddet bör ha kunskap utöver den som ingår i grundläggande brandskydd.

 

Heta arbeten
För att försäkringar ska gälla i samband med heta arbeten ska samtlig personal som utför heta arbeten ha genomgått utbildning inom området. Utförare av heta arbete ska vara certifierade, certifikaten gäller i 5 år.

 

Föreståndare för brandfarlig vara
Samtliga föreståndare och ställföreträdande föreståndare bör ha goda kunskaper om de varor som hanteras. Föreståndare bör gå utbildning innan de blir utsedda/får ansvaret.

 

Anläggningsskötare för automatiska brand- och utrymningslarm
Utsedda anläggningsskötare bör ha god kunskap om den aktuella anläggningen.

 

4. Rutiner

 

Beroende på verksamhetens omfattning ska samtliga rutiner vara skriftliga, finnas tillgängliga och vara kända av samtliga anställda. Nedan följer en beskrivning av olika typer av rutiner som bör tas fram för verksamheten.

 

Nödläge
Alla verksamheter bör ha en rutin för nödläge vid brand. En rutin som beskriver vad som ska ske vid en brand och vem som har ansvar för att dessa handlingar utförs. Följande punkter bör ingå:

 

  • Rädda direkt hotade, varna andra
  • Larma
  • Släck och/eller stäng inne branden
  • Utrym byggnaden
  • Möt räddningstjänsten

 

Särskilda risker
Nedan redovisas exempel på risker eller situationer där rutiner bör finnas beroende på vilken verksamhet som bedrivs:

 

  • Hantering av brandfarlig vara
  • Hantering av övriga kemikalier
  • Arbete i laborationslokaler
  • Arbete i verkstad
  • Truckladdningsplats
  • Rökning
  • Hantering av sopor/avfall/kemikalierester
  • Heta arbeten
  • Rutiner för hantverkares/entreprenörers arbete i lokalerna
  • Rutiner för kontroll av tätning av genomföringar mm i brandcellsgränser efter genomförda arbeten

Tillbudsrapportering
Rutiner för tillbudsrapportering bör finnas i alla verksamheter vad avser följande punkter:

 

  • Personskador
  • Olyckor med brandfarlig vara
  • Brister i brandskydd eller utrymningssäkerhet

 

Rutiner för hur uppföljning ska ske och för hur förbättringar/ förändringar ska implementeras bör finnas i alla organisationer.

 

Bemanning
Beskrivning av den bemanning som ska finnas vid olika tidpunkter och av hur man ska agera då denna bemanning inte kan upprätthållas bör finnas på verksamheter där personalen är en förutsättning för utrymningen.

 

Tillfälliga avstängningar av aktiva brandskyddssystem
Med aktiva brandskyddssystem menas bl.a. släcksystem som sprinkler (vatten, gas mm), automatiska brandlarm och utrymningslarm. Rutiner bör finnas för hur en avstängning av de aktiva brandskyddssystemen ska hanteras med beskrivning av vem som får fatta beslut om stängning, vem som har ansvar för och utför stängningen. Det bör också framgå hur lång avstängningen får vara utan att annan åtgärd vidtas för att säkerheten ska upprätthållas eller vilka åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla säkerheten.

 

5. Dokumentation av byggnadstekniskt brandskydd

 

Det är storleken och komplexiteten på objektet som styr omfattningen och utförandet på dokumentationen av det byggnadstekniska brandskyddet. För enklare byggnader och verksamheter kan det räcka med en ritning där befintliga brandskyddsinstallationer visas. För större och mer komplicerade byggnader bör den dokumentationen bestå av lämpligt antal ritningar och en skriftlig beskrivning av byggnad och verksamhet. Nedan följer exempel på brandskyddsanordningar som bör finnas med på ritningarna.

 

  • Brandcellsgränser inklusive brandteknisk klass
  • Utrymningsvägar inklusive placering av skyltar
  • Placering av övrig brandskyddsutrustning, ex handbrand släckare
  • Brandtekniska installationer, brandgasventilation, automatiska släckanordningar

 

Den tekniska dokumentationen kan för såväl enklare byggnader som större och mer komplicerade byggnader bestå av en brandskyddsdokumentation i enlighet med Boverkets byggregler, BBR 5:12.

 

6. Drift- och underhållsrutiner

 

För att säkerställa de brandtekniska installationernas funktion bör de provas och kontrolleras regelbundet. Kontrollerna nedtecknas i en kontrolljournal. Nedan följer exempel på brandtekniska installationer som det bör finnas drift- och underhållsrutiner för:

 

  • Automatiska brandlarm och automatiska släcksystem
  • Utrymningslarm
  • Brandvarnare
  • Rökluckor/brandgasfläktar
  • Nödbelysning och belysta vägledande skyltar
  • Dörrar i brandcellsgränser
  • Brandcellsgränser
  • Utrymningsvägar
  • Släckutrustning

 

7. Kontroll och uppföljning

 

För att SBA ska kunna bedrivas kontinuerligt måste egenkontroll genomföras. Varje komponent (de 7 stegen) bör kontrolleras regelbundet samt dokumenteras. Genom att dokumentera sin kontroll möjliggör man för bättre överblick av dels sin egenkontroll såväl som extern kontroll eller tillsyn.

 

Kontroll
Kontroller sker enligt ett fastställt schema (kontrollplan) med olika tidsintervaller. Genom att använda checklistor förenklas kontrollen avsevärt. Även om man lätt kan kopiera checklistor från andra verksamheter är det viktigt att anpassa dem för ”sin” organisation/verksamhet.

 

Uppföljning
Efter kontrollen bör man följa upp påkomna fel och brister. För varje fel eller brist bör det finnas en ansvarig person som har till uppgift att återställa och reparera inom en förutbestämd tidsrymd. När bristen eller felet är åtgärdat bör kvittering ske varpå brandskyddet anses återställt. För att säkerställa en ständig förbättring av SBA bör en årlig uppföljning göras. Lämpligen tas denna revision upp i organisationens ledningsgrupp.

Mer information

Sidan uppdaterades 2015-04-07 av Joel Johansson

  • Ingen giltig användare vald.
  • Ingen giltig användare vald.

Navigera vidare:

Kontakt

Hässleholms kommun
Stadshuset
281 80 Hässleholm
Besöksadress och öppettider

Växel: 0451-26 70 00
Org.nr: 212000-0985
Kontakta kommunen

Sociala medier

Twitter
Facebook
Instagram
Youtube