Ofta är det en anhörig som hjälper någon i familjen eller släkten. Det kan också vara en granne eller vän eller annan närstående som ger hjälpen och vården.
Anhöriga och närstående som växer in i en omsorgsroll tar ibland på sig allt mer ansvar. Det kan bli mycket betungande. Det är viktigt att insatserna grundas på frivillighet så att inte situationen blir alltför påfrestande.
De anhöriga/närstående behöver ofta stöd och har rätt att få det från kommunen.
Vilket stöd kan jag få som anhörig?
- Träffar med andra anhörigvårdare. Människor som är i samma situation kan ge varandra tips och stöd.
- Trygghetslarm kan också ge trygghet åt den anhörige som vet att det går att kalla på hjälp när som helst.
- Växelvård innebär att vård ges till exempel två veckor hemma och två veckor i särskilt boende.
- Hemsjukvård. Den som har ett omfattande och långvarigt sjukvårdsbehov kan få del av hemsjukvården och hjälp av kommunens distriktssköterskor i hemmet.
- Avlösning i hemmet. De anhöriga som inte kan lämna den de vårdar kan få hjälp av hemtjänstpersonalen som kommer hem och är där ett antal timmar för att den anhörige ska kunna upprätthålla sociala kontakter och uträtta ärenden. 10 timmar avlösning i hemmet per månad är avgiftsfri.
- Korttidsplats innebär att den som vårdas hemma får vistas på ett särskilt boende/gruppbostad under en period när anhörigvårdaren till exempel behöver vila eller åka på semester.
- Personer som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kan ha rätt till ytterligare avgiftsfria insatser som kan innebära stöd till anhöriga/närstående. Det är bland annat ledsagarservice, korttidsvistelse, avlösning och daglig verksamhet.
För att ytterligare stödformer ska kunna växa fram efter önskemål, behov och intressen behöver vi nå dig som är anhörigvårdare.
