Förr i tiden, när Hälsoskyddslagen gällde, sade man att människor inte fick utsättas för "sanitär olägenhet". I Miljöbalken pratar man istället om "olägenhet för människors hälsa”. Med olägenhet menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Det är miljönämnden som har tillsyn över att hälsoskyddet fungerar. Miljönämnden ska enligt förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ägna särskild uppmärksamhet åt:
1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder,
2. undervisningslokaler och vårdlokaler,
3. samlingslokaler,
4. hotell, pensionat,
5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar,
6. hygieniska behandlingar,
7. lokaler för förvaring av djur.
Fotograf: Elin Rånlund
